Lärlingar
Svenska företag skriker efter duktiga hantverkare. Med ett system för lärlingsutbildningar kan fler lära sig sitt yrke i verkligheten istället för vid skolbänken.
De svenska yrkesutbildningarna är överakademiserade. Hantverksyrken lär man sig bättre på en arbetsplats än i skolan. Gymnasieutbildning till hantverksyrken ska därför ske som lärlingsutbildning. Ungdomar som vill lära sig ett hantverk ska kunna jobba som lärlingar och gå bredvid någon som redan kan yrket.
Lärlingsplatser för en väg in i yrkeslivet
När eleverna är klara med gymnasieutbildningen på ett yrkesprogram har de oftast ingen arbetslivserfarenhet. De vet för lite om hur det fungerar på en arbetsplats, ingen arbetsgivare kan intyga deras kompetens och kunskaperna de fått med sig från skolan är redan omoderna.
Lärlingsutbildning ska vara ett alternativ till gymnasieskolans yrkesprogram för hantverksyrken där undervisningen i huvudsak är förlagd ute på företagen. Det är onödigt att verkstäder, frisersalonger och restauranger byggs upp i undervisningssyfte i skolans regi när eleverna istället kan öva ute på företagen. Flera länder som har ett väl utbyggt lärlingssystem har en låg ungdomsarbetslöshet.
Lärlingar ska kunna anställas av sin arbetsgivare under utbildningstiden. En särskild anställningsform, gymnasial lärlingsanställning, som kan användas av arbetsgivare som utbildar en lärling bör inrättas. Arbetsplatser som tar emot en lärling får ersättning för handledning, medan lärlingen får förhöjt studiebidrag och ersättning för resor och måltider. För att lärlingssystemet ska användas fullt ut behöver ersättningen vara attraktiv för både lärling och arbetsgivare.
Sverige saknar massvis med elektriker, golvläggare och snickare. Genom att flytta ut utbildningen till företagen kan vi stärka kopplingen till arbetsmarknaden och locka fler framtida hantverksmästare.
Ladda hem som PDF