Ålderism

Sverige slösar bort erfarenhet. Ålderism gör att äldre kompetenta personer blir bortsorterade trots arbetskraftsbrist. Det måste vi ändra på. Äldre som vill fortsätta arbeta ska få göra det.

Sverige är ett åldersfixerat land där äldre med erfarenhet och kompetens ofta blir bortvalda, trots stor arbetskraftsbrist. När samhället förväntar sig att fler ska arbeta längre måste vi aktivt bekämpa ålderism i arbetslivet – med rättvisa regler, starkare skydd mot diskriminering och verkliga möjligheter till arbete och utveckling även högre upp i åldrarna.

Sverige har inte råd med ålderism

Sverige står inför en växande arbetskraftsbrist samtidigt som människor lever längre och förväntas arbeta längre. Ändå är arbetsmarknaden präglad av ett starkt åldersfokus. Ålder är ett dåligt mått på människors förmåga – både på arbetsmarknaden och i samhället.

Forskning visar att chansen att bli kallad till en arbetsintervju minskar redan runt 40 års ålder. För många äldre i arbetslivet stannar också löneutvecklingen av efter 55, och det blir särskilt svårt att få nytt jobb för personer över 60. Detta sker trots att både viljan och arbetsförmågan ofta finns kvar. Vi måste bekämpa fördomar och diskriminering, och vi måste ta bort regler och avtal som hindrar äldre från att arbeta om de vill.

Samtidigt har politiken ersatt pensionsåldern med en riktålder som höjs i takt med medellivslängden. Regering och riksdag har infört vissa ekonomiska incitament för att arbeta längre, men de räcker inte så länge ålderism präglar rekrytering, kompetensutveckling och arbetsvillkor.

Sverige behöver en samlad politik mot ålderism: vi bör höja åldersgränserna för studiemedel, anpassa skatte- och trygghetssystemen, ge människor möjlighet att trappa ned arbetstiden före pension. Vi vill också ge Diskrimineringsombudsmannen ett starkare uppdrag att motverka åldersdiskriminering. Sverige måste ta vara på erfarenhet – inte sortera bort den.