Ekonomiskt samarbete

Sverige ska fullt ut följa finanspakten

Det ekonomisk-politiska ramverket stärktes efter finanskrisen genom den så kallade finanspakten. Pakten kräver att länder med stora statsskulder också har låga budgetunderskott, att länder snabbare amorterar av sina skulder vidare och att det gemensamma finanspolitiska regelverket görs till nationell lag. Detta är krav för euroländerna men är frivilligt för övriga EU-länder. Länder som Danmark, Bulgarien och Rumänien följer pakten och Liberalerna anser att Sverige också bör ansluta sig fullt ut till finanspakten.

Ja till bankunionen

Bankunionen skapar gemensam tillsyn av de stora bankerna, en gemensam mekanism för banker som går omkull och på sikt en gemensam insättningsgaranti. Nordeas beslut att flytta sitt huvudkontor till Finland är delvis en konsekvens av att Sverige valt att stå utanför bankunionen. Direktivet för bankunionsutredningen bör ändras till att föreslå hur – inte om – Sverige ska gå med. Då tar vi både vårt ansvar för att förebygga nästa europeiska finanskris och bidrar till att fullborda den inre marknaden för kapital.

Tuffare granskning av EU-ländernas reformer

Om Europa ska kunna vässa sin konkurrenskraft krävs att EU:s medlemsländer fortsätter arbetet med nya kraftfulla ekonomiska reformer. Hållbara trygghetssystem behöver byggas, utbildningssystem förbättras och trösklarna till arbetsmarknaden sänkas. Regelkrångel måste tas bort så att nya jobb kan skapas genom innovation, digitalisering och tjänstehandel. Liberalerna vill att den “europeiska terminen”, den årliga process där EU-ländernas ekonomiska politik granskas av kommissionen, stärks. EU:s regionalstöd ska kopplas till denna granskning, så att EU-stöd används för att genomföra nödvändiga strukturreformer. Medlemsländer som får regionalstöd från EU ska själva ha på plats en fungerande politik för nationell regional utjämning.