Vår uppfattning är att regeringen misskött styrning och uppföljning av Försvarsmakten och medvetet mörkat de kostnader som nu benämns som oundvikliga. Ansvaret vilar tungt på statsrådet Peter Hultqvist skriver Nyamko Sabuni tillsammans med Allan Widman i SvD Debatt.

Det är ett år sedan partierna i Försvarsberedningen lade fram sin rapport om det framtida militära försvaret, Värnkraft. Det fanns en bred politisk enighet, men Socialdemokraterna vägrade ställa sig bakom finansieringen. Med anledning av detta valde de borgerliga partierna att inte underteckna försvarsberedningens rapport. Liberalerna, Centerpartiet och Regeringen påbörjade en budgetförhandling och i augusti förra året nåddes en uppgörelse där de anslagshöjningar som beredningen föreslagit i princip slogs fast.

Idag ser allt annorlunda ut. Försvarsmakten har angivit att de stora anslagen som riksdagen antog planerats in för andra satsningen än Försvarsberedningens. Myndigheten menar att det till år 2030 skulle saknas ca 60 miljarder för att fullfölja planerna. Under våren har en nyinkallad försvarsberedning försökt kartlägga de faktiska, ekonomiska förhållandena. Nya kostnader har identifierats som tar betydande del av återstående reformutrymmet i anspråk.

Världen skakas nu av en pandemi och frågorna om hur den kommer förändra politik, ekonomi och säkerhet är många. Det blir inte en mer trygg och tillitsfull stämning när krisen är över och därför måste Sverige enskilt och tillsammans med andra se över sitt civila och militära försvar. Liberalerna står därför fast vid våra grundläggande krav på svenskt medlemskap i NATO och ett försvarsanslag som uppgår till minst 2 procent av BNP.  Vi är också eniga om att det inte får bli ytterligare ett underfinansierat försvarsbeslut och att helheten i Försvarsberedningens förslag ska genomföras.