Startjobben kan bryta utanförskapet
Torsdag 11 februari 2016
Den svenska modellen levererar inte när det gäller att skapa vägar in för människor till det första jobbet och bryta utanförskapet. Den breda kollektivavtalstäckningen och starka parter fungerar väl för dem som har ett jobb och är insiders men parterna har inte klarat av att ta ansvar för att se till att fler som står utanför får chansen. I dag presenterar Liberalerna en ny rapport, ”Alla ska med”. Vi föreslår där en ny anställningsform: startjobb för unga och nyanlända invandrare som vi vill införa om fack och arbetsgivare misslyckas även denna avtalsrörelse. Startjobben ska ha en lön på mellan 14 000 och 16 000 kronor samt vara befriade från arbetsgivaravgifter. Arbetsgivarens kostnad för dessa arbeten kommer därmed vara hälften av kostnaden för en anställning med dagens kollektivavtalade lägstalöner.
Ett jobb att gå till och en egen lön att betala räkningar med är det viktigaste för att människor ska ha frihet och makt över sin egen vardag. För den som är ung är det först när den första lönen kommer som hen kan ta steget fullt in i vuxenvärlden. I många fall är det första jobbet förutsättningen för den första egna bostaden. Och viktigast för integrationen är att den som flytt hit får bidra i stället för att leva på bidrag och därmed bli en del av ett socialt sammanhang i Sverige. Om den som kan arbeta också har ett jobb att gå till stärks sammanhållningen. När människor som vill bidra inte får chansen ökar spänningarna i samhället.
Den stora utmaningen på dagens arbetsmarknad är att så många unga och nyanlända invandrare står utanför. Vi har misslyckats när det gäller att få in outsiders på den svenska arbetsmarknaden. Trots att jobben växer till finns det människor som är mycket långt ifrån att kunna få de nya jobben. Sverige har i dag EU:s minsta lönespridning, EU:s relativt lägsta sysselsättningsgrad för utrikes födda och en högre ungdomsarbetslöshet än de flesta jämförbara länder. Det är inget slumpartat samband. Med upptrissade ingångslöner blir vägen till det första jobbet för alla utan lång utbildning, erfarenheter av eller kontakter på den svenska arbetsmarknaden mycket längre. Resultatet är att många aldrig kommer i arbete utan fastnar i utanförskap.
Konjunkturinstitutet, EU-kommissionen, OECD, IMF och Finanspolitiska rådet har alla kritiserat de höga ingångslönerna i Sverige. De pekar på att sysselsättningen för grupper med låg utbildning eller liten relevant arbetslivserfarenhet kan öka om trösklarna in på arbetsmarknaden sänktes.
Sverige har i dag EU:s minsta lönespridning, EU:s relativt lägsta sysselsättningsgrad för utrikes födda och en högre ungdomsarbetslöshet än de flesta jämförbara länder. Det är inget slumpartat samband.
Socialdemokraterna och Stefan Löfven stoppar dock huvudet i sanden och hävdar med emfas att det inte spelar någon roll att vi har så höga ingångslöner. Detta trots att samtliga sex svenska studier som finns pekar på att höjda lägstalöner här minskar sysselsättningen för alla eller för redan utsatta grupper.
Det är ingen ny kunskap att trösklarna in på den svenska arbetsmarknaden är höga. Men utmaningen har blivit ännu mer akut genom alla de människor som nu sökt skydd i Sverige. En stor andel av dem som flytt hit har en mycket låg utbildning. Vissa kommer med utbildningsinsatser och hårt arbete kunna komma in på den svenska arbetsmarknaden, men om ingenting görs för att sänka ingångslönerna till det första jobbet riskerar tiotusentals människor att fastna i bidragsberoende och utanförskap. Sverige kan klara att bli starkare av att väldigt många sökt sig hit, men det förutsätter att vi klarar att sänka tröskeln in till arbetsmarknaden.
Tyvärr tyder väldigt lite på att parterna, i den avtalsrörelse vi nu går in, ser den stora integrationsutmaning Sverige står inför. LO:s agerande tyder på att de inte tagit in hur svensk arbetsmarknad behöver förändras med fler enkla jobb. Tvärtom. Kravet från LO-kollektivet är att de redan mycket höga lägstalöner ska bli ännu högre. Både Handels och fackförbunden inom 6F kräver att de lägre lönerna generellt stiger med upp emot fyra procent. Inom Byggnads och Kommunal finns exempel på lönekrav för enskilda grupper på över fem eller vissa fall sex procent på bara ett år. Återigen verkar LO:s solidaritet handla om dem som har ett jobb och är med i facket snarare än om människor som saknar ett jobb att gå till.
Vi vill nu sända en tydlig signal till parterna. För det fall denna avtalsrörelse misslyckas med att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden kommer Liberalerna ta politiska initiativ för att sänka ingångslönerna så att unga och nyanlända invandrare får chansen att komma in på den svenska arbetsmarknaden.
Vi vill om denna avtalsrörelse inte löser utmaningen lagstifta om en ny anställningsform: startjobb. I startjobben ska lönen vara låg, inkomstskatterna ännu lägre och arbetsgivaravgifterna avskaffade.
Startjobben ska om de införs få ett reglerat lönespann på mellan 14 000 och 16 000 kronor per månad och varken arbetsgivaravgifter eller kollektivavtalade försäkringspremier ska betalas. Med dagens ingångslöner, avgifter och skatter kostar en månads anställning ofta mellan 25 000 och 30 000 kronor. Det innebär alltså att arbetsgivarens totala kostnad för ett startjobb kan halveras jämfört med en motsvarande anställning på den kollektivavtalade arbetsmarknaden. Startjobbsanställningen ska vara enkel och utan administrativa krav. Det ska inte finnas någon koppling till kollektivavtalens lönenivåer. De ska inte heller tyngas av någon administration hos Arbetsförmedlingen.
Startjobben ska vara en väg in på svensk arbetsmarknad. Anställningsformen ska vara tillgänglig för nyanlända invandrare de första fem åren i Sverige och för unga upp till 23 års ålder. Den ska kunna ingås oavsett kollektivavtalsområden och det ska inte vara möjligt att sluta avtal som förhindrar startjobbsanställningar.
För den enskilda innebär ett startjobb en lön på minst 11 500 kronor efter skatt. Det är en högre månadsinkomst än hos 2,1 miljoner svenskar från 19 år och uppåt (RUT 2016:175, 2016-02-04). Inom ramen för en samlad skattereform avser vi föreslå att inkomstskatterna på dessa nivåer sjunker ytterligare.
Startjobben ska öppna upp en ny del av arbetsmarknaden som i dag har prisats ut – inte flytta nuvarande anställningar till en ny anställningsform. Därför får inte företag som säger upp personer på grund av arbetsbrist nyanställa i startjobben. Däremot finns inga krav på formella utbildningsinslag. Anställningen ska vara så lättadministrerad som möjligt – det är en nyckel för att lyckas. Det vi vill genomföra om parterna misslyckas är alltså en riktig anställningsform där varken arbetsgivaren eller den arbetssökande behöver gå via Arbetsförmedlingen. Syftet med vårt förslag är att ge fler människor chansen att få det första jobbet, de exakta detaljerna är vi självklart öppna för att diskutera.
Arbetsmarknadens parter levererar inte tillräckligt med enkla jobb för att svensk arbetsmarknad ska kunna möta integrationsutmaningen. Vi lyssnar på den samstämmiga kritik som finns mot de svenska ingångslönerna. Om även denna avtalsrörelse misslyckas måste politiska beslut fattas som ger nyanlända invandrare och unga chansen att få det första jobbet. Integrationsutmaningen är alltför viktig för att politiker inte ska agera om LO och Socialdemokraterna fortsätter att sticka huvudet i sanden och inte se dem som fastnar i utanförskap.