I Sverige har rättigheterna för homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt-personer) stärkts avsevärt under de senaste decennierna. Par av samma kön kan i dag ingå äktenskap, hbt-personer omfattas av ett brett lagskydd mot diskriminering och så sent som förra sommaren avskaffades kravet på sterilisering i samband med ändrad könstillhörighet.

Trots dessa framsteg återstår mycket att göra. Hbt-personer i Sverige utsätts fortfarande för våld, diskriminering, fördomar och andra kränkningar enbart på grund av sin kärlek eller sin könsidentitet. Förtryck och fördomar leder också till marginalisering och ohälsa. Hbt-personer som grupp har en sämre psykisk hälsa än hetero¬sexuella som grupp. Transpersoner är särskilt utsatta.

Liberalerna har sedan länge stått upp för hbt-personers rättigheter. Barbro Westerholm, numera Liberalisk riksdagsledamot, såg som generaldirektör på Socialstyrelsen 1979 till att homosexualitet inte längre betraktades som en sjukdom. Liberalerna var avgörande för partnerskapslagen som röstades igenom 1994. Hbt-personer har sedan 2003 rätt att adoptera barn och lesbiska kvinnor fick år 2005 möjlighet att bli föräldrar genom insemination. Och Liberalerna har i Alliansregeringen drivit på ytterligare ändringar för att skapa lika rättigheter för alla, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Diskrimineringslagstiftningen och grundlagsskyddet har stärkts för hbt-personer. Äktenskapsbalken har blivit könsneutral. Steriliseringskravet vid ändrad könstillhörighet har avskaffats. Satsningar har gjorts för att bekämpa våld i samkönade relationer och ytterligare insatser görs för att bekämpa hatbrott.

Regeringen har också presenterat den första samlade strategin för lika rättigheter och möj¬ligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. En strategi som lägger grunden för ett långsiktigt och resultatinriktat arbete.

Sverige ska vara världens bästa hbt-land. Då krävs fortsatt arbete för hbt-personers lika rättigheter och möjligheter. Insatser krävs för att bekämpa fördomar och diskriminering. Det behövs ytterligare kompetenssatsningar inom offentlig verksamhet. Arbetet mot hatbrott måste förstärkas. Sverige har också ett viktigt ansvar att arbeta för hbt-personers rättigheter på den internationella arenan. Hbt-frågorna ska vara en självklar del av Sveriges biståndsarbete och arbete för mänskliga rättigheter globalt. Förföljda hbt-personers asylrätt ska värnas och EU:s rättsakter ska erkänna den samkönade familjen på samma sätt som andra familjer.

Liberalerna föreslår i den här rapporten ett antal åtgärder för att stärka hbt-personers rättigheter. För oss liberaler är det en självklarhet att alltid driva på i frågor som rör mänskliga rättigheter.

1) Förbättra rättsväsendets insatser mot hatbrott

För att kunna bekämpa hatbrott måste kunskapen om hatbrott inom hela rättskedjan stärkas. Vidare måste offren våga anmäla och det förutsätter att hbt-personer känner ett förtroende för rättväsendet. För att kunna bygga upp ett sådant förtroende måste hela rättskedjan fungera när en hbt-person som utsatts för hatbrott vänder sig till de rättsliga myndigheterna. Det räcker med att offret möter en fördomsfull eller avvisande receptionist på det lokala polisstationen för att personen ifråga inte ska orka ta sin anmälan vidare, än mindre anmäla om hen faller offer för hatbrott igen. Ryktet om sådant bemötande sprider sig i värsta fall vidare vilket leder till att färre hbt-personer kommer att våga anmäla när de blir utsatta för hatbrott. Därför krävs insatser för att stärka kunskapen inom rättsväsendet, från polisen till åklagare och domstolar, om bemötande och utredning av hatbrott mot hbt-personer.

Regeringen gav i år Rikspolisstyrelsen ett särskilt uppdrag att utveckla arbetet för att bekämpa alla slags hatbrott. I uppdraget ingår bl.a. att stärka kunskapen inom polisen om hatbrott samt verka för att förtroendet för polisen hos personer inom grupper som är särskilt utsatta för hatbrott ökar. Uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 27 februari 2015.

På ett par håll i Sverige har det inrättats särskilda hatbrottsgrupper inom polisen. Dessa grupper arbetar särskilt med att ta emot och utreda hatbrott och förbättra förtroendet för polisen hos grupper som är utsatta för hatbrott. När all polisverksamhet i Sverige år 2015 samlas i en myndighet förbättras förutsättningarna att kraftsamla nationellt kring vissa brottstyper.

Liberalerna vill därför

• Att särskilda utbildningsinsatser görs för att stärka hbt-kompetensen inom hela rättsväsendet.
• Att den nationella polismyndigheten får i uppdrag att stärka den nationella utredningskompetensen kring hatbrott.

2) En könsneutral familjelagstiftning

Inga lagar får missgynna personer med avseende på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck. Under Alliansregeringen har äktenskapslagstiftningen blivit könsneutral, en förändring som Liberalerna är stolt över. Det finns dock exempel på att den familjerättsliga lagstiftningen fortfarande utgår från idén om den traditionella kärnfamiljen. Bland annat gäller fortfarande olika regler för att fastställa föräldraskap efter assisterad befruktning. Om mamman är gift med en man blir han automatiskt registrerad som barnets förälder efter födseln, men om mamman i stället är gift med en kvinna måste hon gå igenom en krånglig och tidskrävande process för att få föräldraskapet registrerat i domstol. Denna omotiverade särbehandling skapar inte bara merarbete för föräldrarna, utan också juridisk otrygghet för det nyfödda barnet som under processens gång bara har en rättslig förälder.

Liberalerna vill därför

• Att familjelagstiftningen så långt som möjligt ska vara könsneutral och att reglerna för att fastställa föräldraskap efter assisterad befruktning därför ändras.

3) Stärk det globala demokratibiståndet för hbt-personers rättigheter

Samtidigt som ett antal länder har en positiv utveckling avseende hbt-personers rättigheter finns en djupt oroande utveckling i många länder, också i vårt närområde. I cirka 70 länder är homosexuell kärlek ett brott, och avrättningar förekommer bland annat i Saudiarabien och Iran. I länder som Ryssland kombineras en aggressivt hbt-fientlig retorik från regeringshåll med ny lagstiftning som ytterligare kränker mänskliga rättigheter. I Uganda har en redan tidigare hård förbudslagstiftning skärpts ytterligare.

Hbt-personer utsätts för våld, fördomar och diskriminering på grund av andras föreställningar om sexuell läggning och könsidentitet. De lagar som i många länder förbjuder opinionsbildning i hbt-frågor, eller hindrar hbt-organisationer att arbeta, utgör allvarliga inskränkningar i yttrandefriheten och föreningsfriheten. Allt detta visar att arbetet för hbt-personers rättigheter är en självklar del av arbetet för mänskliga rättigheter i stort.

Sverige är ett av de länder som tydligast lyfter fram hbt-personers rättigheter i utrikespolitiken och i det internationella biståndet. Eftersom frågorna är kontroversiella i många länder är Sveriges engagemang särskilt betydelsefullt. Mänskliga rättigheter för hbt-personer och arbete för att motverka diskriminering av hbt-personer har de senaste åren inkluderats i ökad utsträckning i de svenska samarbetsstrategierna på biståndsområdet. Sidas finansiering till direkta insatser har också ökat.

Liberalerna anser att hbt-frågor ska vara en prioriterad del av demokratibiståndet. Det svenska stödet till demokratibistånd i hbt-frågor bör därför stegvis trappas upp i en kraftig och långsiktig höjning. För att biståndet ska få rätt effekt är det viktigt att de avsatta medlen används på ett sätt som är väl förankrat med hbt-rörelsen lokalt i de berörda länderna.

Liberalerna vill därför

• Att anslaget till internationellt demokratibistånd för stöd åt hbt-personers rättigheter stegvis ska trappas upp i en kraftig och långsiktig höjning.

4) Kompetenslyft för jämlikt bemötande i kommuner och landsting

Hbt-personer möts än idag av fördomar och dåligt bemötande i olika delar av samhället. Intoleransen föds ofta ur okunskap. För att hbt-personer ska känna sig trygga i mötet med det offentliga anser Liberalerna att det krävs ett kompetenslyft avseende hbt-frågor inom skola och fritid, socialtjänst, vård och omsorg och andra välfärdstjänster som kommuner och landsting ansvarar för.

Inom jämställdhetspolitiken är jämställdhetsintegrering ett självklart arbetssätt, det vill säga att jämställdhetsperspektivet ska integreras i alla verksamheter. På samma sätt behövs hbt-integrering, ett medvetet arbete i olika verksamheter för att säkerställa att alla ska känna sig välkomna och bemötas med samma respekt oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.

Attityder förändras inte i ett slag. Den som är ung hbt-person behöver känna att de vuxna hen möter i vardagen, såsom lärare och fritidsledare, kan ge rätt stöd. Samkönade föräldrapar måste bemötas väl av personal inom till exempel förskola och skola och socialtjänsten. Äldre hbt-personer ska känna trygghet i hemtjänsten, vården och äldreboendet. Anställda inom det allmänna är representanter för den offentliga verksamheten och ska bemöta alla med respekt.

Under åren 2014–2016 avsätter regeringen drygt 6 miljoner kronor till utbildningsinsatser som syftar till att öka hbt-kompetensen inom den offentliga sektorn. Liberalerna anser att denna satsning behöver följas upp med en bredare kompetenssatsning. En förebild är regeringssatsningen ”Hållbar jämställdhet”, där kommuner och landsting fått möjlighet att ansöka om projektstöd för att jämställdhetsintegrera sina verksamheter.

Liberalerna vill därför

• Att ett särskilt kompetenslyft görs för att integrera hbt-perspektivet i kommuners och landstings verksamhet.

5) Byte av juridiskt kön och frågan om ett tredje kön

Hbt-personer som grupp lider av mer psykisk ohälsa än heterosexuella som grupp och transpersoner är särskilt utsatta. Hälften av alla transpersoner har övervägt att ta sitt liv, en femtedel har försökt. Det är siffror som ska tas på största allvar. En av anledningarna till transpersoners psykiska ohälsa är att föreställningar om kön sitter så djupt i den egna personligheten. En transsexuell person växer upp med känslan av att vara i fel kropp och att bli sedd för någon annan än hen egentligen är.

Den juridiska könstillhörigheten handlar om vilket kön som är registrerat för en viss person i folkbokföringen. Den får många effekter i vardagslivet, från vad som står på passet till vilka uppgifter om en elev som lämnas över till skolan. I dag är det inte tillåtet att ändra juridiskt kön förrän en person fyllt 18 år.

Åldersgränsen för byte av juridiskt kön prövas just nu av en statlig utredare, som tillsattes av regeringen den 20 februari 2014. Liberalerna anser att åldersgränsen för juridiskt kön bör kunna sänkas. Det är för tidigt att säga hur långt ner den skulle kunna sänkas, men till exempel skulle det kunna handla om 16 år. Två års väntan kan låta som kort tid. Men för den tonåring som upplever att den tilldelats fel kön är två år en evighet som präglas av en känsla av att vara obekväm i sin egen kropp och identitet. Transpersoner under 18 år bör därför få möjlighet att få betecknas som det kön de anser sig själva vara, inte det kön som de förväntas vara enligt samhällets normer.

Liberalerna vill se över möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön. Frågan behöver utredas i nära samråd med intresseorganisationer på området då det är av stor vikt att transpersoners synpunkter och behov lyfts fram i arbetet. Frågan är komplex och meningarna inom hbt-rörelsen är delade. Vidare måste det fortsatta behovet av könsuppdelad statistik beaktas.

Liberalerna vill därför

• Att åldersgränsen för byte av juridiskt kön ska sänkas.
• Att möjligheten att införa ett tredje juridiskt kön utreds närmare.

6) Äldre hbt-personer

Vi är alla unika individer och det gäller ända till livets slut. Äldre hbt-personer möter fortfarande fördomar och diskriminering. De är också barn av en generation i vilken många inte vågat komma ut. Nyckeln till gott bemötande och trygghet för hbt-personer inom äldreomsorgen är personalens hbt-kompetens. Socialstyrelsen genomförde 2013 en kartläggning av hbt-personers situation i kommunernas omsorg och vård av äldre som visade att knappt 10 procent av landets kommuner har behandlat hbt-frågor i sin fortbildning eller information till personalen. Hbt-personer har rätt till ett värdigt och respektfullt bemötande genom hela livet. Därför behöver kommunerna ta ansvar och se till att hbt-kompetens inkluderas i äldreomsorgspersonalens utbildning och fortbildning.

Kartläggningen från Socialstyrelsen visade att ytterst få samkönade par bor tillsammans på särskilt boende för äldre. Långsiktigt vill Liberalerna självklart se att årsrika hbt-personer känner sig trygga och välkomna på landets alla äldreboenden. Till dess behövs fler äldreboenden med särskild hbt-profil, likt Regnbågens seniorboende på Gärdet i Stockholm.

Liberalerna vill därför

• Att kommunerna ställer krav på att hbt-kompetensen bland äldrevårdspersonal stärks.
• Att fler äldreboenden bör ha hbt-profil.

7) Ungas trygghet i vardagen

Unga hbt-personer blir utsatta för trakasserier och kränkningar i sina vardagsmiljöer, som i skolan och fritidshemmen. Undersökningar om ungas psykiska ohälsa visar att hbt-personer i allmänhet, transpersoner i synnerhet, mår sämre än genomsnittet. Att slippa diskrimining och kränkningar i sin vardag är en förutsättning för att hbt-personer ska må bättre. Alla barn och unga ska känna sig trygga i sin vardag och ingen ska behöva känna rädsla över att gå till skolan. Det är redan idag förbjudet enligt skollagen att diskriminera någon på grund av sexuell läggning eller könsidentitet. Dock saknas könsidentitet och könsuttryck i skollagens avsnitt om förebyggande arbete mot diskriminering och trakasserier. Skolan är central i arbetet för ett tolerant och öppet samhälle. Därför måste skolornas likabehandlingsarbete omfatta samtliga relevanta hbt-frågor.

Liberalerna vill därför

• Att skolornas likabehandlingsarbete tydligare ska omfatta samtliga relevanta hbt-frågor.

8) Hedersrelaterat våld och förtryck

Det hederstänkande som råder i vissa familjer drabbar också unga hbt-personer. Många unga hbt-personer känner än idag att det är svårt att komma ut inför familjen, men för den som lever i hedersförtryck kan det vara direkt farligt. Det vanligaste förtrycket tar sig ofta uttryck i form av att den drabbade ständigt är kontrollerad av släkt och andra närstående, men från detta kan förtrycket trappas upp till öppet våld och långvariga hot. När hotet kommer från familjen är det desto viktigare att den enskilde kan våga vända sig till samhället och få hjälp.

Idag har föräldrar möjlighet att säga nej till samarbete med socialtjänsten och det finns inga sanktionsmöjligheter när det inträffar. Liberalerna vill se en typ av mellantvång i socialtjänstlagen som ger socialtjänsten ökade befogenheter att ålägga föräldrar att ta emot stöd och hjälp och att socialtjänsten kan ingripa om man tror att barn far illa.

När regeringen under Liberalernas ledning år 2007 presenterade den första nationella handlingsplanen mot hedersrelaterat våld och förtryck framhölls mycket tydligt att förtrycket också riktar sig mot hbt-personer. Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck måste också fortsättningsvis genomsyras av ett hbt-perspektiv. Kommunernas lokala handlingsplaner för att hantera, förebygga och motverka hedersrelaterat våld och förtryck måste därför ha ett tydligt hbt-perspektiv.

Organisationer inom det civila samhället bedriver ett viktigt arbete för att ge stöd och hjälp till hbt-personer som utsätts för brott, särskilt våld i nära relationer. Det kan innebära konkret stöd till utsatta, kompetensutveckling hos kvinnojourer och brottsofferjourer samt att verksamhet som syftar till att öka medvetenheten hos hbt-personer om våld i nära relationer. För att garantera kontinuiteten och kvalitén i organisationernas arbete måste det statliga stödet bli mer långsiktigt.

Liberalerna vill därför

• Att kommunerna ska ha handlingsplaner mot hedersrelaterat våld och förtryck, med ett hbt-perspektiv.
• Att långsiktigt stöd ges till frivilligorganisationer som ger stöd och hjälp till hbt-personer som utsätts för brott, särskilt våld i nära relationer.
• Att ett mellantvång i socialtjänstlagen ska införas för att ge socialtjänsten ökade befogenheter att ålägga föräldrar stöd och hjälp samt att ingripa om barn misstänks fara illa.

9) Hbt-frågor i EU

EU:s byrå för grundläggande rättigheter genomförde 2013 en omfattande undersökning om situationen för hbt-personer i EU. Av rapporten framgår att ungefär hälften av alla svarspersoner sade att de personligen hade känt sig diskriminerade eller trakasserade på grund av sin sexuella läggning. Arbetet för att stärka EU:s diskrimineringsskydd för hbt-personer måste därför fortsätta.

Vidare måste EU:s regelverk utvidgas så att samkönade par inkluderas ifamiljebegreppet i all relevant EU-lagstiftning. Den fria rörligheten inom EU måste gälla fullt ut också för samkönade par. De juridiska och sociala rättigheter som följer med äktenskapet ska inte berövas dem bara för att de faller utanför heteronormen.

EU behöver större möjligheter att kunna sätta ner foten gentemot de medlemsländer som inte respektar mänskliga rättigheter. Liberalerna anser att EU-kommissionen ska kunna granska hur medlemsländerna lever upp till skyldigheten att skydda och respektera mänskliga rättigheter som de är förbundna att göra enligt fördragen. För att granskningen ska ge effekt behöver också de medlemsländerna kunna få sanktioner riktade mot sig om de inte skärper sig.

Liberalerna vill därför

• Att EU:s diskrimineringsskydd för hbt-personer ska förstärkas.
• Att EU-rättens familjebegrepp breddas till att inkludera samkönade par, så att den fria rörligheten inom EU gäller alla fullt ut.
• Att EU-kommissionen ska få mandat att granska och utdela sanktioner mot de medlemsländer som inte respekterar mänskliga rättigheter.

10) Hbt-flyktingar

Förföljelse eller fruktan för förföljelse på grund av sexuell läggning, kön eller könsuttryck är redan idag skäl för asyl. Det finns dock anledning att återkommande titta närmare på hur rättstillämpningen ser ut i praktiken avseende asylsökande hbt-personer.

I RFSL:s rapport från 2012 om asylprövning av hbt-flyktingar framkom att asyl beviljas i Sverige om den sexuella läggningen ”manifesteras” i tillräcklig utsträckning för att förföljelserisk skulle anses föreligga. En person som till exempel dolt sin sexualitet både i hemlandet och i Sverige anses därmed inte riskera förföljelse för sin sexuella läggning så länge hen fortsätter att dölja den.

Hbt-personer ska inte förnekas asyl för att de tvingas stanna i garderoben, särskilt när själva anledningen till att de inte kommer komma ut i hemlandet är på grund av landets förtryckande sociala och rättsliga normer. Därför behöver rättstillämpningen återkommande ses över vad gäller hbt-flyktingars möjlighet att beviljas asyl i Sverige.

Vidare behöver ytterligare insatser göras för att stärka hbt-kompetensen vid asylprövningen. De kompetenssatsningar som Migrationsverket gjort är betydelsefulla, men det krävs ytterligare arbete för att garantera kompetensen om hbt-personers situation i olika länder.

Liberalerna vill därför

• Att rättstillämpningen vad gäller hbt-flyktingars möjlighet att beviljas asyl i Sverige återkommande ses över.
• Att insatser görs för att stärka hbt-kompetensen vid asylprövningen.