Se alla
Bild på Sveriges lagbok "Sveriges rikes lag"

L: Lär av Frankrike, kriminalisera tjänstemannaförföljelse

Tisdag 17 maj 2022

Påskkravallerna måste bli en vändpunkt för vårt land. Ingen kan längre säga att man inget visste. Socialdemokraternas misslyckade integrationspolitik har blivit ett nationellt faktum. Det behövs en liberal politik för att vända utvecklingen i våra utsatta områden. I det behöver vi lära av Macrons framgångsrika arbete.

Kravallerna i svenska städer visar med all önskvärd tydlighet att ett parallellsamhälle växt fram. Kriminella gäng i en ohelig allians med religiösa extremister utmanar demokratin som samhällssystem. Resultatet är stenkastning och brinnande polisbilar. Det är dock endast ett symptom på den separatism som tillåtits växa fram. Vi har genom vårt program Förortslyftet fastställt ett ambitiöst mål, Sverige ska inte ha några utsatta områden 2030. För det behövs en helt ny politisk inriktning.

Medan socialdemokraterna inte har några lösningar på problemet så finns det röster för kollektiv bestraffning och en upptrappad våldsanvändning. Det behövs istället liberala lösningar. Sverige behöver bättre möjligheter för polisen att agera vid upplopp men framförallt måste de underliggande orsakerna angripas. En undersökning gjord av SVT visar att en tredjedel vill förbjuda kränkande demonstrationer.

Liberalernas svar är att varken frångå rättsstatens principer eller tumma på yttrandefriheten. Den separatism och icke-demokratiska kultur som växt fram i förorten måste avslöjas, avfinansieras och i de fall det är lämpligt lagföras.

Vi har mycket att lära av Frankrike och president Macrons arbete för att bekämpa extremism och radikalisering. I februari 2018 presenterade den franska regeringen en nationell handlingsplan för att förhindra radikalisering. Handlingsplanen omfattar 60 åtgärder med fokus på att upptäcka extremism, stoppa rekryteringen och sprida kunskap om hur extremister infiltrerar vårt samhälle. Med inspiration från Macron presenterar vi därför tre förslag för att vinna över extremisterna.

De som vill splittra vårt land angriper ofta välfärdens kärna. Socialsekreterare, poliser och andra tjänstemän blir uthängda på nätet för att hindra dem i deras tjänsteutövning. Islamister genomför koordinerade attacker som skapar en tystnadskultur på socialtjänster. Det kanske kändaste fallet är attackerna mot socialtjänsten i Angered, som till slut skapade en tystnadskultur och hindrade socialsekreterare i sin tjänsteutövning. Nya rapporter visar att propagandan fått fäste, oroliga föräldrar vågar inte söka hjälp.

En ny brottsbeteckning; tjänstemannaförföljelse

Vi kan inte acceptera en sådan ordning. Som enda parti i riksdagen föreslår vi därför en ny brottsbeteckning; tjänstemannaförföljelse. Den som genom uthängning, trakasserier och förtäckta hot på sociala medier försöker hindra det offentligas anställda från att utföras sina jobb nyttjar inte yttrandefrihet. De hindrar demokratins tjänstemän från att utföra sina uppgifter.

Personer som utgör ett säkerhetshot, men som inte kan utvisas, måste hindras från att bedriva rekrytering eller sprida propaganda för våldsbejakande syften. Vid ett antal tillfällen har det fattats beslut om utvisning men personerna har blivit kvar i Sverige på grund av verkställighetshinder. Vi vill att de ska kunna frihetsberövas, förbjudas att arbeta med barn och vistas i miljöer där det finns risk att de bedriver rekrytering eller sprider propaganda.

Barn behöver skyddas från radikaliserade vårdnadshavare. Den som indoktrinerar sitt barn i islamistiska statens idéer eller nazism är inte en lämplig förälder. Därför bör lagstiftningen utvecklas för att underlätta socialtjänstens möjligheter att besluta om tvångsåtgärder när barn och unga under lång tid befunnit sig i våldsbejakande, extremistiska miljöer.

Situationen i våra utsatta områden är alarmerande men inte hopplös. Den stora majoriteten svenskar som bor där är hederliga medborgare som vill leva i frihet och trygghet. Liberalerna kommer inte accepteras att dessa områden kidnappas av kriminella gäng och extremister. Det är därför vi går till val på ett maktskifte, för en ny borgerlig regering som sätter integrationspolitiken främst.

Robert Hannah (L), integrationspolitisk talesperson

Juno Blom (L), ledamot i justitieutskottet

Mauricio Rojas (L), Riksdagskandidat