Se alla

Se Nyamko Sabunis tal från landsmötet

Lördag 20 november 2021

Landsmötestal av Nyamko Sabuni 2021-11-20  Det talade ordet gäller!

Tack!

Pojken hade vita nya vuxentänder.  

Han pratade mycket och verkade trivas på skolan Silverdansen i Norrköping.

Det är så pedagogerna minns honom. 

Han blev den sjunde eleven att försvinna från Silverdansen den här hösten. 

Vid uppropet i mitten av augusti var han där. 

Sedan var han sjukanmäld. Och efter det var han försvunnen. Sedan skrev DN att han kanske var i Somalia.

Vänner, detta är berättelsen om ett av de tusentals barn som saknas i svenska skolor. 

Det är en berättelse om tomma bänkar efter sommar- och jullov. 

Det är berättelse om ett av de omkring 10 000 barn som försäkringskassan kartlagt är försvunna.   

Ändå är det som att vi som samhälle inte klarar av att ta in vad som händer. 

Barn som får sina klasskamrater bortryckta. 

Flickor som riskerar bortgifte och könsstympning. 

Pojkar som skickas till uppfostringsresor till länder som deras föräldrar en gång flytt ifrån. 

Hade dessa försvinnande handlat om etniskt svenska barn så skulle det finnas ett kriscenter i varje region. 

Runtom i landet skulle människor samlas i tysta minuter för alla de barn som försvunnit.

Nu vacklar i stället alltför många. 

Det talas om att det finns fördelar med att uppleva sina föräldrars hemländer – lära sig sitt modersmål. 

Det visas förståelse för en misstro mot svenska myndigheter. 

Och det betalas ut barnbidrag till barn som vi inte vet var de finns. 

Var finns barnkonventionen när dessa barn behöver den?  

Vänner, Sverige kan bättre! Vi kan bättre. 

Svensk lag ska skydda alla barn. 

Inte ett enda barn ska försvinna, oavsett bakgrund.

Inte en enda klass ska behöva ta in att en bänkgranne saknas.  

Oavsett dina föräldrars bakgrund ska friheten i Sverige gälla också dig.
Vänner, vår rörelses mål har alltid varit att vidga vilka människor som politiken ser. 

Bortom klassintressena hos högern eller vänstern har vi sett bredare. 

Kampen för demokrati. Mot censur. Mot monopol. För valfrihet.

Vi har tagit de fattigas kamp. För välfärdsstaten; För näringsfrihet; frihandel och en skola för alla.

Vi har tagit kvinnornas kamp. För rösträtt; skydd i äktenskapet och avskaffande av sambeskattning. 

För pappamånader i föräldraförsäkringen och rut-tjänster när jämställdheten behövde det.

Och vi har tagit det glömda Sveriges kamp. För skydd mot diskriminering; för assistans som en rättighet; för det slagna barnet och för den som sjukförklarades för sin kärlek till någon av samma kön.

Kampen för den utsatta finns i liberalismens DNA. 

Människor som för andra är osynliga, görs synliga av liberaler.

Så jobbar vi. I Liberalernas Sverige finns inga privilegierade eller försummade; inga kelgrisar eller styvbarn. 

Liberaler kämpar för var och en. Där ofriheten finns, där finns vi.

Då, som nu, för alltid.

Med stora segrar i backspegeln. Mot nya ofriheter i vår tid.

Liberaler, det är i den här andan som vårt parti träffas här – i en av våra historiska vaggor – i Östergötland.

Här träffas Robert Hannah, Gulan Avci, Juno Blom och alla andra liberaler som kämpar för utlandsfödda kvinnors rättigheter.

Här träffas Joar Forsell, Maria Nilsson, Allan Widman och alla andra liberaler som ställer Belarus och Ryssland till svars för deras brott mot mänskliga rättigheter.

Här träffas Fredrik Malm, Axel Darvik, Isabel Smedberg-Palmqvist och alla andra liberaler som ser till att klassresan verkligen börjar i klassrummet.

Uppräkningen kan göras lång, för vårt idéparti står väl rustat för att ta sig an samhällets problem. 

Rustat för att ta strid för de liberala idéerna. 

Rustat för att besegra ofriheterna i medborgarnas vardag.

Här träffas också Roger Haddad, Mats Persson, Malin Danielsson och alla andra liberaler som ser ofriheten i den arbetslöshet som biter sig fast i Magdalena Anderssons ekonomi.

Här träffas Bengt Eliasson, Lina Nordkvist, Jan Jönsson och alla andra liberaler som aldrig kommer att ge upp i kampen för assistansen och de mest utsatta.

Här träffas Helena Gellerman, Jakob Olofsgård, Nicke Grahn och alla andra liberaler som säkerställer en liberalism som ser hela landet, hur många Miljöpartister som än ställs i deras väg.

Och här träffas Johan Pehrson, Romina Pourmokhtari, Cecilia Elfving och alla andra liberaler som tar parti för den slagna mot den som slår, för den hotade mot den som hotar.

Alla ni, tillsammans med fler, utgör vår liberala rörelse. 

Vi träffas i ett parti som bär friheten i namnet – liber. 

I ett parti som en gång hette Folkpartiet – just för att vi alltid engagerat oss för hela folkets frihet, inte bara en viss grupp.

Tillsammans samlas vi, därför att Sverige kan bättre; 

Därför att vreden över människors ofrihet driver oss vidare; 

Därför att vi tror på en politik där alla blir sedda; 

Ett Sverige där ingen lämnas efter; 

Där inget barn tillåts försvinna.  

Inte där i Norrköping. Inte här i Linköping. 

Inte i Kiruna eller i Simrishamn. 

Inte någonstans. 

Aldrig någonsin. 

Vänner, det är just här som vår tids stora kamp står för liberalismen.

Om sådant som att barn redan i förskolan begränsas av hedersnormer;

Flickor som inte får leka med pojkar;

Storebröder som har till uppgift att bevaka småsystrar.

Om sådant som Liberalerna i dag presenterar:

Att andelen barn i utsatta områden, som går ut skolan med ofullständiga kunskaper – är lika stor idag som när regeringen tillträdde

Nästan var annan pojke i utsatta område saknade fullständiga betyg när regeringen tillträdde.

Och nästan var annan pojke saknar fullständiga betyg idag.  

Varje år har tre tusen barn lämnat skolan utan gymnasiebehörighet i dessa sextio områden. 

Tre tusen barn, år efter år. 

En regering som talar om förebyggande insatser har misslyckats med den mest förebyggande insatsen av alla.

Barnen lär sig inte mer nu, trots att Gustaf Fridolin skulle fixa skolan på hundra dagar. 

Inte mer trots alla de hjälteinsatser som gjorts av lärare och rektorer, föräldrar och lokalpolitiker. 

De som kämpar utan rätt utrustning. 

Som roddare utan en styrman.

Det finns framgångsexempel, tex i Järvaområdet.

Men också ett totalt snitt som talar sitt tydliga språk.

Svikna av en regering som inte såg problem komma.

Svikna av en regering som haft sju år på sig.

Vissa kallar problemen vi möter för integrationsproblem. 

Andra kallar det förortens problem.

Jag kallar det för den svenska drömmens allra mest akuta problem.

Ska vi bygga möjligheternas land, för alla, är det här vi liberaler måste hugga i. 

Vi ska finnas där när möjligheterna i Sverige inte når ut till alla;

När inte alla skolor är kunskapsskolor;

När skolböcker saknas och när socialtjänsten brister;

När läraren saknar befogenhet att hålla ordning i klassrummet;

Och när distansundervisningen skapat luckor i kunskapsutvecklingen.

Vi ska finnas där när barn saknar vuxna förebilder som arbetar;

När det inte lönar sig att arbeta och när SFI inte levererar;

När områden sätts i skräck av religiösa fundamentalister.

Och när torget är en plats för ett kriminellt fåtal, i stället för ett laglydigt flertal.

Liberalerna tar nu striden för en upprustning av slitna bostadsområden;

För att vi ska utveckla vår demokrati och stärka de demokratiska värderingarna;

För att jämställdheten i Sverige ska gälla alla – oavsett efternamn;

För att fler ska bidra, i stället för att gå på bidrag.

Därför antar det här landsmötet Förortslyftet. 

Vårt socialliberala reformprogram för ett annat Sverige.

Och därför viger jag det här talet till just det programmet.

I dag begränsas friheten i ett 60-tal utsatta områden. 

Så ska vi inte ha det mer – vi ska vända utvecklingen. 

För lyckas vi öka friheten här, där problemen är som störst, då har vi lyckats öka friheten runtom i hela landet. 

Företagsklimatet bli bättre också i glesbygdskommunen; 

Tryggheten högre, också i villaområdet; 

Skolan bättre, också för barn med särskilda behov.

Vänner, vårt mål är detta: Senast 2030 ska inget område klassas som utsatt. 

Ta det som en varudeklaration.

Liberalerna är partiet som vill och kan vända utvecklingen i utsatta områden. 

I varje område.

Så blir Förortslyftet också ett Sverigelyft.

Friheten ska gälla där som här. 

Den svenska drömmen ska gälla här som där.

Möjligheternas land ska ligga här som där.

Ibland är frihet något så enkelt som att kunna köpa en bit kött framåt kvällen. 

En pappa som ska snabbhandla en fredagsmiddag på väg hem från jobbet.

Jag ser dem varje vecka hemma i Täby och på resor runtom i landet. 

Men i Sveriges utsatta områden möts fler och fler av en annan upptäckt. 

Mat plockas bort. Det som är stöldbegärligt står plötsligt inte där. 

Kostnaderna är för höga; 

Polisens ingripanden är för få. 

Samhället blir mindre när kriminaliteten blir större.

När jag besöker svenska förorter går tankarna till Tunna blå linjen. Ni vet, polisserien på SVT.

Där möter vi butiksägaren Jurek. 

En man som knäcks av ett Sverige som inte lever upp till vad det såg ut att vara. 

Han försöker utan framgång att freda sin butik från alla stölder. 

Han möter antisemitism; 

Han möter trakasserier. 

En tid finner han ro i en kolonilott – sedan når problemen in också där.

Jurek är en karaktär i en teveserie, men runtom i landet finns han ändå.

I skuggan av de mord vi har börjat kalla för skjutningar.

I ljudet från den terror vi har börjat kalla för sprängningar.

Liberalerna ser alla de som gör allt för att flytta från dessa områden. 

Vi ser alla butiker som stänger och de centrum som stänger ned.

Vi ser den boende i bostadsrättsföreningen som kapas av kriminella.

Och vi ser föräldern som flyttar sina barn till en skola långt ifrån hemmet.

För någon månad sedan träffade jag Riad, en butiksägare i Hjulsta som fått nog. 

Efter sju rån fanns tålamodet inte längre kvar. 

Han hade fått nog av att driva en brottsutsatt butik, men också av hela tillvaron i Sverige. 

Riad ville flytta från Sverige snarast möjligt. 

Flytta – inte till något utan från något. 

Från rättslösheten; Från utsattheten.

Flykting från ett land i fred. 

Ta in detta. Människor från krigsdrabbade länder upplever Sverige som ett alltför farligt land att driva en kiosk i.

Riad är inte ensam. Nästan var femte medlem i Företagarna har funderat på att lägga ned sin verksamhet till följd av brottslighet.

Liberalerna ska se var och en av dem, ta den politiska kampen för dem.

För vittnesmålen från de medborgare som längtar bort från förorten fortsätter att strömma in. 

Bort! Bort från våldet. Bort från oron;

Bort från antisemitismen;

Bort från hedersnormerna; 

Bort från källarpredikanterna.

Alla de här människorna förtjänar vår fulla uppbackning – deras ofrihet ska vara ett av våra viktigaste uppdrag. 

Med Förortslyftet vill och kan vi vända utvecklingen!

Med Förortslyftet vill och kan vi ge hopp till fler!

För verklighetens alla Jurek! För Riad!

För företagaren som rånas vecka efter vecka.

För barnen som inte vågar röra sig fritt i sitt område.

Vänner! 

Den grova kriminaliteten är den här regeringens allra värsta misslyckanden. 

Vi måste knäcka gängen. Polisen måste få resurser och befogenheter att klara sin uppgift. 

Det behövs fler som griper, fler som dömer och fler som vaktar fängelserna.

Det behövs rejäla straff – det måste bli lättare att vräka langaren som gjort hemmet till utgångspunkt för grov kriminalitet. 

Men – och det här är viktigt – arbetet mot den organiserade kriminaliteten får inte bara vara rättspolitik.

Det behövs socialsekreterare och det behövs lärare; 

Det behövs fältassistenter. 

Vi måste klara integrationen – fler måste komma i egen försörjning. 

Så bryter vi nyrekryteringen till gängen. 

Vårt parti kan tänka dessa tankar samtidigt. 

Den som vill förstå hur kriminaliteten slagit rot i de drabbades sinnen kan besöka en klass i Hjulstaskolan i Tensta. 

Det gjorde jag nyligen.

Den första eleven frågade varför det skjuts så mycket.

Den andra varför man inte får gå ut.

Den tredje frågan var varför inte polisen tar de som skjuter.

Det här är det första 11-åringar i dag tänker på när de träffar en politiker.

Inte på äventyrsbad; 

Inte på nästa fotbollsmatch;

Utan på ganstervåld.

Så kan vi inte ha det – elvaåringar ska kunna gå ut. 

Polisen ska ta dom som skjuter.

Vänner, för detta krävs Förortslyftet. 

Det är genom det vi beslutar, här i Linköping, som utvecklingen ska vändas.

Låt oss höja både polisens och lärarens löner, och ge dom fler kollegor. 

Låt oss lätta upp sekretessen så att skola, socialtjänst och polis kan samarbeta. 

Låt oss skärpa straffen för dom som rekryterar unga till brott.

Och låt oss bryta utanförskapet genom att det blir lönsamt att arbeta och att fler utlandsfödda kvinnor kommer i arbete. 

Det är hög tid att skolan blir statlig; 

Att ge lärare befogenheter att hålla ordning i klassrummet; 

Att svenska språket lärs ut i förskolor och skolor överallt.

Detta är vår politik. 

Med Förortslyftet presenterar vi fler än tvåhundra förslag för att komma tillrätta med alla dessa problem.

Det är lösningar som gör skillnad för dom som behöver det, lösningar på problem som folk pratar om vid köksborden. 

Det är vardagsnära liberalism. 

Det är vårt parti när det är som bäst.

Vänner, 

Jag är stolt över att vi har tagit fram detta.

Jag är stolt över att möta väljarna med dessa lösningar.

Och allra stoltast kommer jag att vara när vi har genomfört Förortslyftet.

Vänner, 

Det här är socialliberalism för vår tid!
Vänner, 

Socialdemokratin söker sig nu vänsterut. 175 rödgröna ledamöter i riksdagen kommer allt närmare att släppa fram S-ledaren Magdalena Andersson på löftet om en rödare socialdemokrati. 

Under Anderssons tid som finansminister blev arbetslösheten djupare än i de flesta andra rika länder;

Sverige har fler dödsskjutningar än nästan alla andra EU-länder;

Lösningar för Sveriges utsatta områden lyser med sin frånvaro.

Hon lovar en ny röd fernissa. 

Men handlingsförlamning kan inte målas över;

För lite, för sent kan inte målas över; 

Miljöpartiet kan inte målas över.

Jag välkomnar att den nya S-ledaren nu visar ett intresse för integrationsfrågor. 

Det var talande att en ledande företrädare rentav motionerat till kongressen om att kopiera vårt förortslyft.

Fler kopior är att vänta.

Ta bara intervjun med justitieminister Morgan Johansson i SVT:s 30 minuter. 

Det var en fråga han aldrig lyckades besvara – varför det var rasistiskt med språkkrav för medborgarskap när liberaler föreslog det, men bra integrationsåtgärd när Socialdemokrater föreslår det. 

Dubbelmoral är inte dubbelt så bra.

Men Socialdemokraterna är inte bara ohederliga på det här området. De är också långsamma. Det krävs år av liberalt nötande innan de kan göra omprövningar. 

Vänner, i vårt land finns en lång tradition av socialdemokratisk hegemoni. 

Där liberala reformer först misstänkliggörs och sedan genomförs långt senare av socialdemokraterna själva.

Magdalena Anderssons nya integrationsintresse i all ära, men;

Sverige har inte tid att vänta på Socialdemokraterna. 

Förorterna har inte tid att vänta på Socialdemokraterna.

Liberalerna står redo att genomföra morgondagens integrationspolitik. Här och nu.

Det heter att, uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen.

I åratal har partier arbetat bakbundna i riksdagen. 

Därför är jag glad att vi funnit formerna för vårt arbete framåt. 

Att en annan regering är möjlig – inte en socialdemokratisk, men inte heller en nationalkonservativ.

Jag bad om ett mandat och jag fick ett mandat. Jag är stolt över beslutet igår kväll.

Nu är riktningen tydlig;

Liberalerna ska genomföra en offensiv reformagenda för framtidstro. Det gör vi bäst tillsammans i en liberal och borgerlig regering.

Våra reformer är inga avlägsna drömmar. Vi är klarvakna; redo för en rivstart efter valet 2022. 

Med Förortslyftet är ett stort sakpolitiskt kliv på plats. 

Detsamma gäller dom rapporter som vi går fram med om att leva i hela landet.

Om skola där alla barn blir sedda och om en sjukvård nära medborgarna. Mer politik kommer.

Vårt erbjudande blir nu tydligt för fler liberala väljare.

Till liberala väljare som har röstat på S: 

Med Liberalerna finns löftet om en regering som kan ta tag i det utanförskap ert tidigare alternativ inte har rått på – samtidigt som vi står upp för assistansen, utvecklar sjukvården och stärker äldreomsorgen.

Till liberala väljare som har röstat på Miljöpartiet: 

Med Liberalerna väntar fossilfri el och en grön omställning – samtidigt som vår feminism gäller också för kvinnor som förtrycks av de klanstrukturer som Märta Stenevi blundar för.

Till liberala väljare som har röstat på Centern: 

Med Liberalerna väntar liberala reformer för företagen, jämställdheten och miljön; 

Med Liberalerna får ni en borgerlig regering som står redo att ta tag i elpriserna och kriminaliteten.

Till liberala väljare som har röstat på Moderaterna:

Med Liberalerna väntar politik där skolan sätts först, samtidigt som en liberal borgerlig regering blir just liberal.

Vi är ett mittenankare för bistånd till fattiga länder, asylrätt för den som flyr och resurser till kultur och public service.

Detta är vårt erbjudande till liberala väljare.

Vi är det liberala partiet för dig som vill byta regering och prioritera skola, integration och klimat.

Vi är partiet som ser samhällets utsatta, när intressepartierna ser till sitt.

Vi är partiet som vill och kan lyfta Sveriges förorter.

Sverige har nu en lång rad problem kopplade till integrationen.

Det finns politiker som förnekar det och det finns politiker som förenklar det.

Jag gör varken eller.

Det är aldrig invandrarskapet som är problemet, det är utanförskapet.

Och det är utanförskapet som kräver en kraftfull plan.

Det är utanförskapet som ska stå i centrum för svenska regeringar. 

År efter år. Budget för budget. Tills utanförskapet är brutet.

Liberalerna har politiken för det.

Liberalerna har viljan till det.

Liberalerna har förmågan till det.

Låt oss nu möta väljarna; 

För självförsörjning.

För kunskapsskolan.

För jämställdhet och demokratiska värderingar.

Och för fler som lär sig språket.

För att alla ska växa upp i ett friare, öppnare och tryggare Sverige. 

Ett möjligheternas land för alla.

Tack för att ni har lyssnat!