Putins invasion kräver ny energipolitisk doktrin

Nyamko Sabuni, Mats Persson och Arman Teimouri skriver idag på SvD debatt om att Sverige behöver en ny energipolitisk doktrin.

Rysslands invasion av Ukraina visar vi måste förändra försvars- och säkerhetspolitiken, men också energipolitiken i grunden. Europas stora svaghet är att den energipolitik som förts, och det stora beroende av gas som blivit följden, har gett Putin makten över både el och värmeförsörjningen på kontinenten. Tyskland har drivit politiken hårdast, men Sveriges energipolitik är en del av orsaken. Att vi har lagt ner stora mängder planerbar fossilfri kärnkraft har ökat Europas beroende av Ryssland. Det finns två problem med rysk gas. Den är rysk och det är gas.

Sverige behöver en ny energipolitisk doktrin

Energipolitiken måste åter i högre grad bygga på säkerhetspolitiska överväganden. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har styrt området och bär tillsammans med Vänsterpartiet ansvar för att Sverige har målet att avveckla kärnkraften. Allt annat, inklusive både klimatet och de säkerhetspolitiska övervägandena, har fått stå tillbaka. Staten måste nu åter ta ett ansvar för försörjningstryggheten. Människor och företag ska ha tillgång till energi när och där de behöver den. Priserna ska vara rimliga och förutsägbara.

Denna doktrin innebär en uppgörelse med de senaste 20 årens energipolitiska haveri. Den kortsiktiga, fragmenterade politik som förts måste ersättas av en energipolitik som kombinerar klimatomställningen med arbetet för fred och säkerhet. Att energipolitik är säkerhetspolitik är inget nytt. Utbyggnaden av vattenkraften, och framför allt kärnkraften, under efterkrigstiden gjordes för att undvika ett beroende av importerade fossila bränslen från bland annat länder bakom järnridån. Vår analys är mycket tydlig: tillgången till energi kommer vara en avgörande faktor i den framtida globala säkerhetsordningen.

10 åtgärder som Sverige behöver vidta

En minskad efterfrågan på olja och gas skulle omedelbart slå mot den ryska statens intäkter. På längre sikt behövs också ett metodiskt arbete för att göra Sverige och EU oberoende av fossil import från Ryssland.

1. Statliga lån eller lånegarantier bör införas för att garantera fossilfri energiproduktion låga finansieringskostnader. Det skulle gynna utbyggnaden sol, vind, kärnkraft och kraftvärme.
2. Ny fossilfri energiproduktion måste garanteras stabila förutsättningar under flera årtionden. Staten kan t.ex. bära risken för förändrade lagar eller skatter som rör havbaserad vindkraft och kärnkraft.
3. Vattenfall bör ges uppgiften att skyndsamt inleda planeringen av nya reaktorer vid Forsmark och Ringhals. Nödvändiga förberedelser ska vidtas för att så snart som möjligt kunna fatta investeringsbeslut om 2000-3000 MW elektrisk effekt vid respektive förläggningsplats. Liberalerna lägger idag ett utskottsinitiativ i denna fråga motiverat av det snabbt förändrade omvärldsläget.
4. Svensk elexport är viktig för att Finland, Baltikum, Polen och Tyskland ska kunna göra sig oberoende av rysk energi. Sverige ska enligt gällande EU-regler alltid hålla minst 70 procent av kapaciteten i kablarna tillgänglig. Det gör vi inte. Svenska kraftnät måste genast vidta de åtgärder som krävs för att klara det. Vårt mål ska sättas högre.  Elexporten ska kunna gå för fullt närhelst behovet finns.

Den svenska användningen av fossil gas behöver fasas ut. Produktionen av biogas byggs ut. Antalet gasspisar och uppvärmning med gas minskas över tid för att frigöra fossilfri gas för annan användning.

1. Sverige behöver också agera för att få till stånd åtgärder inom EU och i andra EU-länder:
2. Tysklands plan att stänga sina sista tre reaktorer på nyårsafton i år måste stoppas. De kvarvarande reaktorerna producerar mer el än de tre baltiska staterna använder, eller nästan lika mycket som danskarna förbrukar. Tyskland bör därutöver starta de reaktorer man stängt i förtid. Särskilt gäller detta de tre som stängde så sent som för två månader sedan och Philippsburg 2 som stoppades för två år sedan. Dessa fyra har tillsammans kapacitet att producera el motsvarande Ungerns behov.
3. Belgien och Spanien behöver omvärdera sina planer på att avveckla kärnkraften. Belgien bör avbryta bygget av de fyra fossilgaskraftverk som uppförs för att möjliggöra en avveckling av kärnkraften.
4. Strålsäkerhetsmyndigheten tillförs medel för att vid behov kunna bistå sina tyska, belgiska och spanska motsvarigheter i arbetet med att återstarta stängda reaktorer och att förlänga drifttiden för sådana som man planerat att stänga.

Andra åtgärder vi behöver vidta nu men som ger effekt först på sikt:

1. Kärnkraften måste nu inkluderas fullt ut i EU:s energipolitik på samma villkor som annan fossilfri elproduktion. EU:s fonder och den Europeiska investeringsbanken ska åläggas att finansiera kärnkraftsprojekt på villkor jämförbara med de som gäller för annan fossilfri energi. Framförallt de östra medlemsstaterna måste få förutsättningar att göra sig kvitt sitt beroende av Ryssland.
2. Vattenfall ges ett särskilt uppdrag att aktivt bidra till att reaktorer byggs i de baltiska staterna. Baltikums oberoende är ett särskilt ansvar för Sverige.

Liberalerna har länge argumenterat för att den geopolitiska dimensionen måste finnas med i energipolitiken. Vi har ofta talat för döva öron. Men, nu torde det vara uppenbart till och med för regeringen att försörjningstryggheten inte kan tas för given. Både klimatfrågan och beroendet av Putin talar för att fossila bränslen snabbt ska fasas ut. För att lyckas behöver EU agera samlat och vi måste använda alla de medel vi har.

Här kan du läsa hela debattartikeln.