Se alla
Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson presenterar språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap

Liberal vinst i regeringen: språk- och samhällskunskaper blir krav för medborgarskap

Måndag 9 februari 2026

Kunskaper i svenska handlar om frihet. Frihet att arbeta, studera och ta ansvar för sitt eget liv. Att kunna tala med barnens lärare, boka ett läkarbesök eller söka jobb utan tolk är avgörande för att kunna delta fullt ut i samhället. Därför är regeringens besked om språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap en liberal vinst.

Integrationspolitiken ska bygga på både krav och möjligheter. Att kunna språket och förstå hur Sverige fungerar är avgörande för att fullt ut kunna delta i det svenska samhället. Att ställa krav är att bry sig, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson.

För Liberalerna har språket alltid varit nyckeln till integration. Redan år 2002 föreslog Lars Leijonborg och Liberalerna språkkrav för medborgarskap. Samtliga partier avfärdade förslaget. Nu har det äntligen blivit verklighet, tack vare Liberalerna i regeringen. Att inte kunna språket stänger människor ute från arbetsmarknaden, utbildning och demokratiskt deltagande. Med tydliga språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap stärks individens frihet, självbestämmande och samhällets sammanhållning.

Språkkunskaper är en jämställdhetsfråga

Språkkunskaper är också en jämställdhetsfråga. Kvinnor som lär sig svenska får större möjlighet att arbeta, försörja sig själva och leva ett självständigt liv. Språket minskar risken för isolering och stärker friheten både i relation till samhället och i den egna familjen.

Regeringens förslag innebär att den som vill bli svensk medborgare ska visa grundläggande kunskaper i det svenska språket och om det svenska samhället. Kunskaperna ska prövas genom ett medborgarskapsprov, med rimliga undantag för personer med vissa funktionsnedsättningar. Kraven ska vara tydliga men inte orimliga. Målet är inkludering, inte utestängning.

Medborgarskapet – ett ömsesidigt åtagande in i det svenska samhället

Att ställa krav är liberalt. Medborgarskapet är inte bara en juridisk status. Det är ett ömsesidigt åtagande. I ett samhälle ska människor kunna kommunicera med varandra, förstå sina rättigheter och skyldigheter samt delta i demokratin. Med språk- och samhällskunskaper stärker medborgarskapets värde och legitimitet.

Liberalerna visar vägen

För Liberalerna i regeringen är språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap en stor vinst. Grundläggande språkkunskaper stärker tilliten, demokratin och den sociala sammanhållningen. Detta är en tydlig liberal vinst i regeringen. En integrationspolitik som bygger på kunskap, frihet och ansvar. Svenska språket är mer än ord. Det är biljetten in i samhället.

Här kan du läsa mer om reformen på regeringens hemsida.

Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson presenterar språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap
Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson. Bild: Liberalerna.

Frågor och svar: språk- och samhällskunskapskrav för medborgarskap

På vilket sätt är språk- och samhällskunskapskrav en viktig integrationsåtgärd?

Därför att språket är nyckeln till integration. Att kunna svenska och förstå hur Sverige fungerar gör det möjligt att delta i arbetsliv, utbildning och demokratiskt liv. Således stärker språkkunskaper individens självbestämmande och samhällets sammanhållning.

Medborgarskapet är inte bara en juridisk status. Det är ett ömsesidigt åtagande. I ett samhälle ska människor kunna kommunicera med varandra, förstå sina rättigheter och skyldigheter samt delta i demokratin. Språk- och samhällskunskaper stärker medborgarskapets värde och legitimitet.

Är språkkunskaper en jämställdhetsfråga?

Ja. Kvinnor som lär sig svenska får större möjligheter att arbeta, försörja sig själva och leva självständigt. Språket minskar risken för isolering och stärker friheten både i relation till samhället och familjen.

Vad innebär regeringens förslag?

Den som vill bli svensk medborgare ska visa grundläggande kunskaper i svenska och om det svenska samhället. Därför ska kunskaperna prövas genom ett medborgarskapsprov, med rimliga undantag för personer med vissa funktionsnedsättningar. Målet är inkludering, inte utestängning.