I dag presenterade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson tillsammans med representanter från samarbetspartierna flera förslag för skärpta villkor för friskolesektorn. Oseriösa aktörer som missbrukar systemet ska bort och vinstintresset ska aldrig gå ut över kvaliteten i verksamheten.
Att bedriva skola i Sverige innebär att förvalta samhällets förtroende. Därför behöver kraven på enskilda huvudmän bli tydligare och mer långsiktiga. Huvudmän som missköter verksamheter eller använder skattemedel på fel sätt ska inte ha en plats i det svenska skolväsendet.
Vinstintresset ska aldrig gå ut över kvaliteten i verksamheten.
I dag finns flera problem i friskolesystemet. Vissa huvudmän låter vinstintresset gå före elevernas rätt till en utbildning av hög kvalitet. Det riskerar att drabba barn och elever genom färre lärare, sämre undervisning och otrygga skolmiljöer.
Därför vill regeringen nu stärka kontrollen, skärpa kraven och skapa bättre förutsättningar för långsiktiga och seriösa skolaktörer.
Värdeöverföringsförbud ska införas
För att stärka långsiktigheten och säkerställa att skattemedel går till utbildning föreslår regeringen ett värdeöverföringsförbud. Förbudet ska gälla i tre situationer:
- vid nyetablering
- vid ägarförändring
- vid tillsynsföreläggande
Syftet är att pengarna ska stanna kvar i verksamheten och komma eleverna till del.
Med värdeöverföring handlar inte bara vinstutdelning. Det omfattar också andra affärshändelser som minskar verksamhetens tillgångar utan att vara affärsmässigt motiverade.
Förbudet ska gälla i fem år vid nyetablering, i tre år vid ägarförändring och i två år vid tillsynsföreläggande.
Dessutom föreslår regeringen krav på särredovisning. Det innebär att det tydligt ska framgå vilka medel som hör till varje skol- eller förskoleenhet.
Skärpta ekonomiska krav för huvudmän
Många enskilda huvudmän har i dag en ekonomiskt sårbar situation. Samtidigt kräver skollagen att utbildningen ska hålla hög kvalitet och fungera långsiktigt.
Om ekonomin är svag riskerar det att direkt påverka eleverna. Huvudmän kan tvingas minska kostnader genom färre lärare, mindre undervisningsmaterial eller försämrat stöd till elever.
Därför vill regeringen skärpa kraven på ekonomisk stabilitet och långsiktighet hos enskilda huvudmän.
En svag ekonomi kan dessutom leda till att skolor läggs ned med kort varsel. Det skapar stor otrygghet för elever och familjer. Utgångspunkten ska vara att barn och elever som börjar på en skola ska kunna fullfölja sin utbildning där.
Därför föreslår regeringen också att huvudmän som planerar att lägga ned en skolenhet måste anmäla detta skriftligt till kommunen senast den 1 november året före nedläggningen.
Skolpengen ska kunna krävas tillbaka
Det finns exempel där offentliga medel som varit avsedda för skolverksamhet har använts i brottslig verksamhet eller betalats ut på felaktiga grunder.
Det har också förekommit att skolor fått skolpeng för elever som inte går på skolan eller att tilläggsbelopp som till stödinsatser gått till andra ändamål.
I dag finns inte tydliga regler för att kräva tillbaka sådana medel. Regeringen föreslår därför att kommuner i vissa fall ska kunna kräva tillbaka bidrag från enskilda huvudmän.
Det ska bland annat gälla om:
- medlen har använts i brottslig verksamhet
- bidragen har betalats ut på felaktig grund
- för mycket medel betalats ut
- tilläggsbelopp inte har använts till elevens stödinsatser
På så vis kan vi se till att skattemedel kommer till användning till det de är avsedda för – elevernas utbildning.
Skarpare sanktioner vid misskötsel
Alltför ofta upptäcker kommuner och Skolinspektionen allvarliga brister som huvudmän inte åtgärdar trots upprepade påpekanden.
Därför vill regeringen göra det lättare för tillsynsmyndigheter att använda de strängaste sanktionerna mot verksamheter med allvarliga missförhållanden.
Det kan exempelvis handla om att återkalla godkännandet för en enskild huvudman.
Dessutom föreslår regeringen nya sanktionsavgifter. Avgifterna ska fungera som ekonomiska sanktioner när huvudmän bryter mot reglerna, exempelvis värdeöverföringsförbudet.
Skolinspektionen ska också i undantagsfall kunna besluta om statliga åtgärder för rättelse även på fristående skolor. I dag gäller detta endast kommunala skolor.
Det innebär att Skolinspektionen kan besluta om åtgärder för att rätta till allvarliga missförhållanden och därefter kräva att huvudmannen står för kostnaderna.
Stärkt tillsyn genom utökade befogenheter för Skolinspektionen
För att stärka tillsynen ytterligare föreslår regeringen att Skolinspektionen ska få möjlighet att tala med elever under 16 år utan vårdnadshavares samtycke vid tillsyn och kvalitetsgranskning.
Syftet är att ge myndigheten bättre möjligheter att upptäcka missförhållanden och säkerställa att elevernas perspektiv kommer fram.