Liberalerna och regeringen avsätter i den kommande vårändringsbudgeten 327 miljoner kronor för att öka antalet subventionerade IVF-försök (provrörsbefruktning) från dagens tre till sex. Det finns få tillfällen i livet som väcker så mycket hopp och längtan som drömmen om att bli förälder. För många är det en självklar del av framtiden. För andra blir drömmen i stället en kamp – inte bara mot biologiska eller medicinska hinder, utan också mot begränsningar i tillgångar och ekonomi.
Regeringen satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa. I den kommande vårändringsbudgeten avsätter regeringen 327 miljoner kronor för att öka antalet subventionerade IVF-försök från tre till sex. Ofrivillig barnlöshet drabbar omkring ett av sex par i Sverige och för med sig både medicinska och psykosociala svårigheter. Bakom varje siffra i statistiken finns människor som bär på en djup längtan efter att få barn och bilda familj.
Höga kostnader för enskilda personer
I dag erbjuder regionerna upp till tre offentligt finansierade IVF-försök för att möjliggöra det första barnet. Om behandlingen inte lyckas behöver paret eller den som önskar bli gravid att stå för ytterligare försök och kostnader själv. För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret 48 644 kronor. Längtan efter barn blir till sist en fråga om storleken på ens plånbok.
Forskning visar att chanserna till en graviditet ökar med fler IVF-försök. Hur goda chanserna är givetvis individuellt och skiljer sig åt mellan människor beroende på faktorer som ålder, äggkvalitet, spermiekvalitet och hur kroppen svarar på hormonstimulering. Ytterligare en fördel med fler försök är att läkaren efter varje menstruationscykel får mer kunskap om hur patientens kropp reagerar vilket ger möjlighet att justera behandlingen för att lyckas.
Lägsta födelsetalen på 20 år
Fler svenska par borde få uppleva glädjen i att få barn. Det är lika mycket en framtidsinvestering som en vårdinsats, sett till Sveriges demografiska utveckling. Sverige har de lägsta födelsetalen på 20 år samtidigt som fler blir äldre. Fler födslar, även i liten skala, bidrar på sikt till att förbättra välfärdens skattebas och minska trycket på pensions och omsorgssystemen.
Regeringen driver en familjevänlig politik för att förenkla livet för förutsättningarna för dagens barn och föräldrar. En vanlig arbetande familj får nu ca 5 000 kronor mer i plånboken varje månad tack vare regeringens politik. Dessutom har skatten på drivmedel sänkts och den 1 april halverades matmomsen. Det nya fritidskortet ger fler barn möjlighet till en meningsfull och aktiv fritid. Föräldrar ges nu större frihet att lägga upp föräldradagar utifrån familjens behov. Dubbeldagarna har fördubblats och föräldradagar kan överlåtas till närstående som till exempel mormor och morfar.
Fler ska fullfölja sina familjedrömmar
Nu stärker vi också möjligheterna för fler att fullfölja sina familjedrömmar. I den kommande vårändringsbudgeten föreslår regeringen att 327 miljoner kronor avsätts för så att de regioner som önskar kan erbjuda ytterligare tre extra offentligt finansierade IVF-försök. Regeringen vill fortsätta satsningen tills vidare och räknar med att avsätta 327 miljoner per år tills vidare.
En fungerade och tillgänglig vård är kärnan i vår gemensamma välfärd. Tidöregeringen har lagt stora resurser på att korta vårdköerna. Köerna har som äntligen har börjat minska. Vi också stärker också vården för kvinnor i alla olika livsskeenden. Vi satsar på de sjukdomar och tillstånd som särskilt rör kvinnor och flickor, såsom förlossning, endometrios, sköldkörtelsjukdomar och migrän men också på områden där sjukdomsbördan för kvinnor är stor, till exempel cancer och hjärtkälssjukdom.
Nya nationella riktlinjer
Med nya nationella riktlinjer för bland annat förlossnings- och mödravården ökar vi jämlikheten i vården – kvalitén på vården ska vara hög oavsett var i landet du föder barn. Förra sommaren gav vi också ett uppdrag till Socialstyrelsen att ta fram ett nationellt kunskapsstöd till hälso-sjukvårdens arbete med assisterad befruktning. Ett nationellt register för könscellsdonation är på gång.
Ofrivillig barnlöshet är tätt kopplat till ångest, depression och livskris. När ekonomiska begränsningar tvingar människor att ge upp hoppet om barn, skapas en ojämlikhet som inte hör hemma i svensk vård. Den som har ekonomiska möjligheter kan redan i dag köpa fler försök privat – medan andra får se sin familjedröm gå förlorad. Regeringens satsning ger människor möjligheten att hålla hoppet vid liv. Och framför allt: den ger fler möjlighet att uppleva glädjen i att bilda familj.