Liberalerna och regeringen har beslutat om nya arter som ska fridlysas och förändringar i reglerna som styr fridlysningar. Det är en reformering av artskyddsförordningen. Förändringen innebär nya bestämmelser och en uppdaterad lista över nationellt fridlysta arter.
I dag presenterade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) regeringens beslut om en reformerad artskyddsförordning för den nationella fridlysningen.
Regeringen reformerar artskyddet för att varje fridlyst art ska få ett skydd som bättre motsvarar dess faktiska behov. Det innebär att de arter som är mest hotade ska få ett starkare skydd än i dag, samtidigt som skyddet inte i onödan ska hindra verksamheter som bidrar till att Sveriges tillväxt och utveckling.. Målet är att skapa ett mer effektivt och träffsäkert system som är enklare att tillämpa, upprätthålla och följa upp.
Artskyddet ska bli mer träffsäkert
Skyddsbehovet ska utgå från arternas bevarandestatus enligt rödlistan. Därför inför regeringen nu ett förstärkt skydd för de mest känsliga djurarternas livsmiljöer samt ett skydd mot störningar som kan påverka artens möjlighet att långsiktigt överleva.
Samtidigt inför regeringen generella undantag och nya dispensgrunder. Ett träffsäkert skydd handlar inte bara om vad som förbjuds, utan också om att undvika onödiga begränsningar. De nya artlistorna och regelverket ska dessutom ses över regelbundet, så att skyddet även fortsättningsvis bygger på den senaste kunskapen om arternas status och bevarandebehov.
Igelkotten blir fridlyst
Den nya nationella artlistan omfattar drygt 230 arter, jämfört med dagens cirka 300. Bland de arter som tillkommer finns bland annat örtlav, raggtaggsvamp och ål – samt, för första gången, igelkotten. Bakgrunden till att igelkotten nu blir fridlyst är dess kraftigt försämrade livsvillkor under de senaste 15 åren. Det nya skyddet ska bidra till att stärka artens möjligheter att återhämta sig.
Målet är att den nya ordningen ska ge ett mer ändamålsenligt artskydd, där resurserna riktas mot de arter och miljöer där behovet är som störst. Samtidigt ska reglerna bli mer förutsägbara för markägare, företag och andra aktörer som påverkas av artskyddet.