Idag presenterar Liberalerna ett förslag på lagstiftning som tvingar kommuner och friskolor att införa hjälpklasser i alla skolor. Vi har idag en situation där alltför många elever känner sig otrygga i skolan och där studiero på många håll lyser med sin frånvaro.
Svensk klassrumsdisciplin är på botten i Europa enligt OECD:s senaste siffror*. Klassrummen är för stökiga, något som ofta beror på att några få elever inte får det stöd de behöver.
Det överordnade målet om att alla barn, oavsett behov, ska gå i samma klass har lett till att samtliga barns undervisning blir lidande.
Hjälpklasser i alla skolor
Vi vill se en skola som fångar upp elever och ger dem möjligheter för framtiden.
För att stötta elever med utåtagerande beteende vill Liberalerna införa hjälpklasser. Det är en mindre grupp som bemannas av speciallärare och erfarna lärare.
Idag presenterar Liberalerna ett förslag på lagstiftning som tvingar kommuner och friskolor att införa hjälpklasser i alla skolor.
Tvångsinkluderingen har lett till exkludering
Tidigare fanns det mindre grupper för de elever som hade olika typer av stödbehov – exempelvis OBS-klasser (observationsklasser).
Men under 1980- och 90-talet bestämde man att alla elever skulle gå i samma klass.
Tanken, att fler elever skulle känna sig inkluderade, var god. Men resultatet har blivit det motsatta. Klasstorlekarna har ökat, studieron har blivit sämre och allt fler elever går miste om riktiga stödinsatser i tid.
Liberalerna vill se en skola som fångar upp och stöttar elever
Vi vill se en skola som fångar upp elever och ger dem möjligheter för framtiden. För att stötta elever med utåtagerande beteende vill Liberalerna införa hjälpklasser. På så sätt får de stöd, samtidigt som det blir mindre störningar i klassrummet.
Vi vill därför se lagstiftning som tvingar kommuner och friskolor att arrangera hjälpklasser och se till att alla skolor har tillgång till en.
Det kommer vara en prioriterad fråga för oss om vi vinner valet i höst.
Frågor och svar
Vad är en hjälpklass? Tanken med hjälpklasser är att elever som inte klarar av undervisning i helklass ska få möjlighet, efter lärares bedömning, att gå i en mindre klass som undervisas av erfarna lärare eller speciallärare med kompetens att hantera elever med beteendeprobematik.
Hur ska det gå till? Vi vill genom lagstiftning reglera att alla skolor ska ha en hjälpklass. Det kan finnas mindre skolor som inte har förutsättningar eller behov av att ha en egen, men då kan de behöva samordna det på annat sätt. Det behöver en utredning titta på.
Vad skulle det kosta? Vi arbetar ju nu med att reglera klasstorlekarna, och det är klart att den typen av insatser kommer att minska behoven. Men om man räknar på att cirka varannan grundskoleklass har en elev med den typen av behov skulle kostnaden för bemanning landa på cirka två miljarder kronor (strax över 2000 hjälpklasser). Men det behöver en utredning titta på.
Vilka ska gå i hjälpklasserna? Vi vill att elever med upprepande beteendeproblematik, alltså elever som konsekvent förstör undervisningen för andra elever, ska få stöd och undervisning i en hjälpklass.
Ska studietakten vara lägre? Det är klart att man ibland kan behöva arbeta i ett långsammare tempo, men i grunden ska det vara en plats där stökiga elever kan få mer stöd. Vissa elever hänger med rent kunskapsmässigt men skulle ändå gynnas av en hjälpklass.
Så det här är en typ av OBS-klass (observationsklass)? Ja. Det fanns förvisso problem med de gamla OBS-klasserna, men grundidén – att elever med normbrytande beteenden kunde få undervisning i ett mindre sammanhang – tror jag är klok. Så det här är en uppdaterad och kvalitetssäkrad variant, som kommer leda att fler elever än idag får det stöd de behöver och att fler elever får den studiero de förtjänar.
Fakta om Sveriges klassrumsdiciplin
Klassrumsklimat i Sverige
Källa: OECD 2024
- 37 % av 15-åriga elever tycker att det oftast eller alltid är bullrigt och stökigt på lektionerna.
- Elever som svarar att det ofta eller alltid är stökigt på lektionerna presterar i genomsnitt sämre på PISA-proven.
- 29 % av 15-åriga elever blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, på de flesta eller varje lektion.
- Elever som blir distraherade av digitala verktyg på lektionerna presterar i genomsnitt sämre på PISA-proven.
___________________________________________________
* Ett index som presenterats av OECD slår fast att Sverige är sämst i Europa när det gäller klassrumsdisciplin. Indexet, som kallas DISCLIMA, bygger på data från PISA-undersökningen och är ett mått på disciplinärt klimat i skolor. Man har denna gång mätt klimatet på matematiklektionerna bland 15-åringar. Sverige är tillsammans med Nya Zeeland och Chile ett av länderna med sämst disciplinärt klimat. Bland annat svarar en tredjedel av de svenska eleverna att det oftast eller alltid är bullrigt och stökigt på lektionerna. Omkring 30 % uppger att de blir distraherade av andra elever som använder digitala verktyg, till exempel mobiltelefoner, på de flesta eller varje lektion.