När barn lär dig läsa, skriva och räkna öppnas dörrar till framtiden. Och där finns möjligheterna att studera vidare, försörja sig själv och vara delaktig i samhället. Mycket är bra i svensk skola, men mycket måste bli bättre. Alldeles för många lämnar skolan utan att kunna läsa och skriva tillräckligt bra. Stora klasser, stökiga klassrum och skärmar har trängt undan den lärarledda undervisningen. I stället för fokus på kunskap har vi fått ett system där elevernas behov alldeles för ofta prioriteras bort av kommuner eller aktiebolag. Det vill vi förändra.
Vi vill skapa studiero i varje klassrum genom mindre klasser och lärare som bestämmer över undervisningen. För att stärka kunskapsskolan vill vi flytta ansvaret från kommunerna till staten och ställa tydliga krav på bibliotek, labbsalar och speciallärare på varje skola.
Läskrisen kan vändas genom en skola där alla elever får det stöd och de utmaningar de behöver. Då krävs fler riktiga läroböcker, litteratur och lärarledd undervisning. Och när AI är vardag blir det ännu viktigare att varje ung människa får med sig de kunskaper som behövs för att vara källkritisk.
Under snart fyra år i regering har vi fattat beslut om de största skolreformerna på trettio år. Bland annat genom att reglera lärares arbetstid, införa tydligare regler om ordning och studiero i klassrummet och se till att Sveriges skolor har flera miljoner nya läroböcker i undervisningen. Nu vill vi ta ansvar genom att göra ännu mer för en skola med bildning och kunskap i centrum.
För din och dina barns frihet.
Kunskap som öppnar dörrar
11. Max tjugo elever i klassen. Överfulla klasser gör det svårt att skapa arbetsro och ge stöd i tid. Vi vill införa ett maxtak på tjugo elever per klass med början i lågstadiet. Dessutom vill vi ha tydliga regler om undervisning i halvklass i svenska och matematik på lågstadiet. Mindre klasser leder till ökad studiero och bättre skolresultat.
12. Satsa på Sveriges viktigaste yrke. Fler ska vilja bli lärare, och stanna kvar i yrket. Vårt mål är att svenska lärare år 2035 ska ha bäst villkor i världen. Nu sätter vi ett maxtak för lärarnas undervisningstid och ett golv för planeringstiden. Nu vill vi gå vidare och höja lärarlönerna, göra lärare till en skyddad yrkestitel och att du som är lärare ska avlastas arbetet som mentor. Skolor som systematiskt anställer obehöriga lärare ska betala kännbara straffavgifter.
13. Läraren bestämmer i klassrummet. Elever ska kunna påverka frågor som skolmat och skolmiljö, och vi ska värna möjligheten att vara med i elevråd och elevkårer. Men över undervisningen bestämmer läraren, och det vill vi tydligt skriva in i skollagen. När lärarens roll stärks ökar studieron och fler elever får möjlighet att lyckas. Så kan Sverige gå från sämst klassrumsdisciplin i Europa till bäst i Norden.
14. Mer läsning, litteratur och bildning. Läskrisen i svensk skola måste vändas. Att lära barn att läsa och skriva ska vara skolans huvuduppdrag i de lägre årskurserna. Högre upp ska alla få möjlighet att utveckla ett rikt språk och läsa mer klassiker och annan skönlitteratur. I gymnasiet ska litteraturkunskap vara ett eget ämne.
15. Skolan ska ge nycklar till Sverige. Gemensamma referensramar stärker tilliten och sammanhållningen i samhället. Därför vill vi att skolan ska ge alla elever kunskap om sådant som format dagens Sverige: traditioner, högtider, historiska händelser, centrala författare och andra kulturskapare.
16. Från skärm till pärm. Digitaliseringen i skolan har gått för långt. Eftersom elever lär sig bättre med böcker än med skärmar ska alla ha rätt till riktigt bra läroböcker. I förskolan och lågstadiet ska läsplattor och personliga elevdatorer tas bort. Skolans datorer ska alltid blockera sociala medier, datorspel och porr.
17. Bättre möjligheter för duktiga elever. En riktig kunskapsskola ska utmana den som vill gå före. Därför behöver elever som ligger långt framme eller är särskilt begåvade få möjlighet till mer krävande utmaningar. Vi vill se fler spetsklasser, nationella ämnestävlingar och låta universitet bedriva spetsutbildningar för gymnasieelever.
18. Rätt stöd i tid. Alla har rätt att lära sig läsa, skriva och räkna, även den som har tuffare förutsättningar, exempelvis på grund av en funktionsnedsättning. Elever med stora stödbehov behöver få rätt stöd tidigt. Därför behöver vi fler speciallärare och mer undervisning i mindre grupper där varje elev kan få stöd utifrån sina behov. Insatserna ska bygga på vetenskapligt belagda metoder, medan lyssneläsning och andra ovetenskapliga metoder ska fasas ut.
19. Inför hjälpklasser. I dag drabbas hela klasser ofta av stökiga miljöer, samtidigt som elever som behöver extra stöd blir utan hjälp. Därför vill vi införa hjälpklasser för elever med utåtagerande beteende där de får rätt stöd och struktur, samtidigt som studieron blir bättre för alla. På det sättet ges fler elever rätt förutsättningar att lyckas i skolan.
20. Bygg vackra skolor. Skolans miljö påverkar både studiero och motivation. Vi vill att skolor byggs och renoveras så att de är vackra, trygga och erbjuder välfungerande miljöer för undervisning. En skola som signalerar kunskap och ambition stärker både lärandet och respekten för utbildning.
21. Skola utan vinstintresse. Vi försvarar rätten att välja skola, men skolan ska alltid sätta eleverna – inte friskoleägarna – främst. Det ska inte längre gå att tjäna pengar genom att anställa obehöriga lärare, dela ut lunchkuponger till snabbmatskedjor eller fuska med undervisningstiden. Därför vill vi fasa ut vinstintresset ur skolan.
22. Skolan ska bli statlig. Alla elever har rätt till en bra utbildning, oavsett var de bor. Därför vill vi att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna. Som ett första steg vill vi införa en nationell skolpeng och återreglera skolan så att villkoren blir likvärdiga i hela landet.
23. Alla ska kunna välja skola. I dag känner vissa föräldrar knappt till möjligheten att välja skola till sina barn. Därför vill vi göra skolvalet enkelt och rättvist genom en gemensam plattform där alla skolor i kommunen finns med.
24. Stopp för religiösa förskolor och skolor. Förskolan och skolan ska vara en plats för kunskap och bildning, fri från religiös påverkan. Religiösa förskolor och skolor ska därför inte finnas. Undantag ska finnas för skolor med profil mot nationella minoriteter, som ska kunna fortsätta verka. Skolinspektionen ska kunna arbeta med dolda metoder för att granska skolor som misstänks för antidemokratisk verksamhet.
25. En jämställd skola. Flickor och pojkar ska alltid känna sig trygga i skolan, mötas av samma höga förväntningar i skolarbetet och aldrig begränsas av sitt kön. Ingen flicka ska behöva agera kuddflicka mellan stökiga pojkar, utan ha samma självklara rätt till studiero. Sexualundervisningen ska inte backa undan från att ta upp ämnen som heder och samtycke.
26. Friheten ska gälla alla. Skolan ska inte vara neutral i värderingsfrågor, utan alltid stå upp för demokrati, jämställdhet och allas lika rättigheter och skyldigheter. Därför vill vi stärka arbetet mot hedersförtryck och säkra att förskolan och skolan aldrig får medverka till att flickor tvingas bära slöja eller på annat sätt upprätthålla hedersnormer.
27. Mer rörelse i skolan. I dag sitter många barn framför skärmar i stället för att springa, klättra och cykla. Vi vill att barn får röra på sig mer i skolan och införa garanterad utelek på fritids. Skolor ska uppmuntras att samverka med lokala idrottsföreningar så att fler barn får möjlighet till träning och rörelse även efter skoltid.
28. Nolltolerans mot stök och kränkningar. Ingen elev eller lärare ska behöva utsättas för hot eller trakasserier. Elever som stör ordningen ska mötas av tydliga konsekvenser, och på gymnasiet ska studiebidraget kunna dras in för den som kränker eller hotar. Skadegörelse ska kunna leda till påföljder som hänger ihop med det eleven gjort, som att städa upp eller måla om, och dessutom till betalningsansvar för föräldrarna.
29. Inför ordningsskolor i utanförskapsområden. I dag är studieron som sämst där den behövs som mest. För att varje elev ska lyckas krävs höga förväntningar, tydliga ramar och lärarledd undervisning. Skolans regler ska efterlevas och den som inte följer dem ska mötas av direkta konsekvenser. Vi vill införa försöksverksamhet med särskilda ordningsskolor där lärare och skolpersonal har fullt mandat att agera mot ordningsproblem. Genom ordningsskolor i områden med integrationsproblem och låga skolresultat kan fler elever skapa sin egen frihet.
30. Återupprätta en fungerande elevhälsa. Skolläkare, sjuksköterskor, kuratorer och psykologer ska finnas tillgängliga på alla skolor. Vi vill tydligt reglera elevhälsan och säkra länken till sjukvården så att den elev som snabbt behöver få hjälp inte slussas runt.
31. Återinför ämnesgymnasiet. I dag finns det för många kurser i gymnasiet, vilket gör att elever ofta väljer det som lätt ger höga betyg i stället för att läsa mer krävande ämnen. Vi vill återgå till en ämnesutformad gymnasieskola där varje elev utmanas genom att läsa ämnen som tydligt leder vidare till jobb eller fortsatta studier. Även yrkesprogrammen behöver förändras för att bli mer attraktiva för elever som siktar på arbete direkt efter gymnasiet.
32. Fler utbyten för elever och studenter. Fler unga behöver få chansen att studera i andra europeiska länder. Vi vill se fler skolutbyten redan i högstadiet, bättre möjligheter att jämföra gymnasiebetyg mellan olika EU-länder och en gemensam antagningsportal för högre utbildning i hela EU.
33. Mer lärarledd undervisning på universitetet. Högre utbildning i Sverige ska hålla världsklass och inte ses som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vi vill höja kvaliteten så att resurserna läggs på lärarledd undervisning på högskolor och universitet, i stället för fler utbildningsplatser. Med mer tid tillsammans med skickliga lärare skapas förutsättningar för djupare förståelse, kunskap och bildning.
34. Utbildning för ingenjörslandet Sverige. Sverige behöver fler läkare, naturvetare och ingenjörer för att klara välfärd och konkurrenskraft i framtiden. Det förutsätter att fler unga, särskilt kvinnor, läser matematik och naturvetenskapliga ämnen (STEM). Vi vill att ambitiösa studenter erbjuds snabbare studietakt, samtidigt som långa utbildningar till bristyrken ska ge rätt till fler terminer med studiemedel.