Nytt betygssystem för svensk skola

​I veckan presenterade utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson och regeringen​ ett nytt betygssystem​ för svensk skola. Syftet är att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg, betygsinflation​ och att betygen bättre ska spegla elevernas faktiska kunskaper​. För Liberalerna är detta en stor vinst. ​

​Skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för undervisningens kvalitet. Nu säkerställer vi att lärare får bättre förutsättningar och ordentligt med tid till undervisningsuppdraget, samtidigt som skolans kunskapsuppdrag återupprättas, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson. 

I betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) lämnades konkreta förslag på hur systemet kan förändras. Nu föreslår regeringen medel på 24,9 miljoner för att Skolverket ska kunna påbörja arbetet med implementeringen. Under 2027 och 2028 ger regeringen även medel till Universitets- och högskolerådet för att förbereda antagning till högre utbildning enligt det nya betygssystemet.

Utgångspunkten i reformen är att betygen ska ge eleverna tydlig information om sina styrkor och utvecklingsområden samt stärka kunskap och kompetens.

Sammanfattningsvis innebär reformen i korthet:

• Ett nytt, mer likvärdigt betygssystem och en ny modell för att beräkna elevers meritvärde.
• Betygen lärarna sätter ska kalibreras mot resultat på centralt rättade nationella slutprov.
•  En ny betygsskala med tio steg 
• Bedömningssamråd mellan lärare.

Regeringen föreslår att reglerna som rör det nya betygssystemet i huvudsak ska träda i kraft den 1 juli 2028, vilket innebär att de första elever som kommer att ha kalibrerade meritvärden tar examen 2031.

Här kan du läsa mer om reformen: regeringens hemsida. 

Nytt betygssystem – frågor och svar

1. Varför ändrar regeringen betygssystemet?
   Målet är att betygen ska spegla elevernas faktiska kunskaper och prestationer. Liberalt handlar det om att ge elever ärliga och rättvisa signaler om vad de kan och vad de behöver utveckla.
2. Hur påverkar detta eleverna?
   Elever får mer rättvisa och tydliga betyg. Detta stärker deras möjligheter att välja vidare utbildning och planera sin framtid.
3. Blir det mer byråkrati för skolor och lärare?
   Nej. Reformen syftar till att ge lärare verktyg som underlättar bedömningen och frigör tid för undervisning, istället för att skapa mer administration.