Idag presenterade Simona Mohamsson och Joar Forssell nya vallöften för att fler elever ska lära sig att läsa ordentligt. Liberalerna vill bland annat se skärmfria skoldagar i låg- och mellanstadiet och att alla elever ska ha egna skolböcker i alla ämnen.
Kunskap är grunden för frihet. Att barn kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen och på sikt för möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden. Vi vet också att barn lär sig att läsa, skriva och räkna allra bäst med böcker, papper och penna. Trots den vetskapen har skärmtiden bland barn ökat dramatiskt det senaste decenniet, både i skolan och på fritiden, samtidigt som lästiden har minskat.
Liberalerna har under den här mandatperioden gjort upp med den tidigare S-regeringens skärmpolitik. Vi har gjort historiska satsningar på böcker och skolbibliotek. Vi stärker fokuset på läsning och skrivinlärning i läroplanerna. Och vi har gjort förskolan skärmfri och grundskolan mobilfri. Fokus på kunskap och studiero är tillbaka i svensk skolpolitik. Men Liberalerna vill mer och går till val på en politik som innebär fler böcker och färre skärmar.
När skärmar och sociala medier har ett järngrepp kring många barns fritid måste skolan vara en tydlig motvikt. Skärmarna bidrar till försämrad inlärning, sämre språkutveckling och koncentrationssvårigheter. För att skapa de allra bästa förutsättningar för lärande måste skärmarna bort och böckerna tillbaka in i klassrummen, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.
Liberalerna presenterar idag en ny rapport, Skärmfritt, med sex förslag för skoldagar utan skärmar. Ett av förslagen är en nyhet om att Liberalerna vill göra låg- och mellanstadiet skärmfritt.
- Skärmfritt låg- och mellanstadium. Allt fler lärare vittnar om att skoldatorer och paddor tränger ut riktiga böcker och att skriva för hand. Barn lär sig att läsa, skriva och räkna allra bäst med böcker, papper och penna. Liberalerna vill därför fasa ut personliga skoldatorer och paddor ur låg- och mellanstadiet. Eventuell användning av digitala verktyg ska enbart ske där det finns ett tydligt syfte och pedagogiskt mervärde. Elevers rätt att lära sig läsa, skriva och räkna får aldrig kompromissas med.
Övriga förslag ur Liberalernas rapport Skärmfritt
- Inför en skolboksgaranti. På allt för många håll har skärmar trängt undan tryckta böcker i klassrummen. Istället får eleverna länkar till PDF:er eller lösa pappersblad som kopierats från någon gammal bok. För att vända utvecklingen har Liberalerna påbörjat arbetet med att se till att vi får fler böcker och färre skärmar i skolan. Men vi vill mer. Därför vill vi se en skolboksgaranti – alla barn ska ha minst en egen bok i varje ämne. Det motsvarar satsningar på ca 15 miljoner nya läroböcker nästa mandatperiod. Det handlar om att varje elev och lärare har rätt till en god arbetsmiljö och så goda förutsättningar för lärande som möjligt.
- Fördubbla läsningen i skolan. Elever läser i dag betydligt mindre i skolan än tidigare. Enligt Skolverket läser elever drygt en timme mindre i veckan jämfört med 2001, vilket motsvarar ungefär 40 timmar mindre läsning under ett läsår för en elev i årskurs 4. För att bryta utvecklingen vill Liberalerna öka mängden högläsning i förskolan och läsning i skolan. Fler barn ska ges den läsvana som krävs för ett starkare språk, bättre kunskaper och ökad bildning. Målet ska vara minst 100 timmar högläsning i förskolan och att mängden läsning i skolan ska fördubblas till 2030.
- Skärmfritt fritids. I en enkät svarade en fjärdedel av de tillfrågade lärarna i fritidshem att eleverna får bestämma själva hur de använder spel, ipad eller mobil under den skärmtid de har på fritids (Vi Lärare, 2024). Liberalerna anser att hela skolväsendet behöver vara en motkraft till skärmarnas makt i barns och ungas liv. Därför vill vi att både fritidshem och fritidsklubbar som huvudregel ska vara skärmfria. Skolan finns till för att lägga grunden för att kunna leva fritt som vuxen, men för att det ska lyckas behöver vi ge varje barn de allra bästa förutsättningarna för lek och lärande.
- Åldersgräns för sociala medier. Australien och Frankrike har förbjudit sociala medier för barn, och flera andra länder är på gång att ta efter. Liberalerna har i regeringen drivit på för att även Sverige ska införa en åldersgräns på sociala medier för barn under 15 år. Arbetet är nu påbörjat, men det behöver också tas i mål. Mobbning och skadliga algoritmer ska inte få forma våra unga innan de format sig själva.
- Klassa sociala medier som en skadlig produkt på EU-nivå. Genom att klassa sociala medier som en skadlig produkt öppnar det upp för flera olika typer av regleringar – på samma sätt som EU tagit sig an tobaksjättarna. Det gör att förväntningarna på företagen blir tydligare och att skyddet för barn från skadligt användande av sociala medier blir starkare.
Länk till rapporten:
Klicka här för att läsa rapporten i sin helhet
Presskontakt:
Liv Näslund
Pressekreterare hos Simona Mohamsson
076-115 48 15
liv.naslund@regeringskansliet.