Idag presenterade Simona Mohamsson och Lotta Edholm på en pressträff att Liberalernas viktigaste skolpolitiska fråga i höstens valrörelse kommer att vara att få stopp på stöket i klassrummen.
Kunskap är grunden för frihet. Samtidigt finns det starka kopplingar mellan hur mycket elever lär sig och hur stökigt klassrummet är. Skillnaden på att gå på en skola med få ordningsstörningar respektive många motsvarar inlärningen under ett helt läsår på mellanstadiet (TIMSS 2023). Sverige har dessutom bland de stökigaste klassrummen i Europa enligt data från PISA-undersökningen 2022.
Liberalerna har därför lagt om politiken under den här mandatperioden. Vi ser till att lärare får mer tid för varje barn och vi stärker stödinsatserna. Vi ger lärare större möjligheter att agera mot stök och hot. Vi har inrättat akutskolor för våldsamma elever där barn får extra mycket hjälp. Och vi har gjort hela skoldagen mobilfri. Fokus på kunskap och studiero är tillbaka i svensk skolpolitik.
För att varje elev ska lyckas krävs höga förväntningar, tydliga ramar och lärarledd undervisning. Vi ska gå från botten till toppen i klassrumsdisciplin, säger Liberalernas partiledare Simona Mohamsson.
Liberalerna presenterar idag en ny rapport, Slutstökat, med åtta förslag för hur studieron ska öka i svenska klassrum. Ett av förslagen är en nyhet om att Liberalerna vill ge rektorer fler befogenheter att fatta beslut om insatser för elever som behöver stöd.
- Ta bort föräldraveto mot stödinsatser. Idag kan föräldrar säga nej till exempelvis samarbete kring barnens uppförande, diagnosutredning, deltagande på extra studietid eller deltagande i lovskola. Det leder till att barn i behov av stödinsatser inte får det. Liberalerna vill därför ge rektor mandat att besluta om till exempel obligatorisk extra studietid eller lovskola, utan samtycke från barnets föräldrar. Om barnet inte deltar eller föräldrar motarbetar insatserna som skolan förordar ska socialtjänsten aktiveras. Detta förslag innebär att skolans mandat ökar och tröskeln sänks för när socialtjänsten kopplas in.
Övriga förslag ur Liberalernas rapport Slutstökat
Skolan ska bli statlig. Alla elever har rätt till en bra utbildning, oavsett var de bor. Så är det tyvärr inte idag. Därför vill vi att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna. Som ett första steg vill vi återreglera skolan, exempelvis gällande speciallärare och elevhälsa, så att villkoren blir likvärdiga i hela landet och så att alla elever tidigt får det stöd de har rätt till.
Mindre klasser – max 20 elever i varje klass. Överfulla klasser gör det svårt att skapa arbetsro och ge stöd i tid. Vi vill införa ett maxtak på tjugo elever per klass, med början i lågstadiet. Dessutom vill vi ha tydliga regler om undervisning i halvklass i svenska och matematik på lågstadiet. Mindre klasser leder till ökad studiero och bättre skolresultat.
Inför hjälpklasser för stökiga elever. I dag drabbas hela klasser ofta av stökiga miljöer, samtidigt som elever som behöver extra stöd blir utan hjälp. Därför vill vi införa hjälpklasser för elever med utåtagerande beteende där de får rätt stöd och struktur, samtidigt som studieron blir bättre för alla. På det sättet ges fler elever rätt förutsättningar att lyckas i skolan.
Nolltolerans mot stök och kränkningar. Ingen elev eller lärare ska behöva utsättas för hot eller trakasserier. Elever som bryter mot skolans regler ska direkt mötas av tydliga konsekvenser. Skadegörelse ska kunna leda till konsekvenser som hänger ihop med det eleven gjort, som att städa upp eller måla om, och dessutom till ett betalningsansvar för föräldrarna. Det handlar inte om hårdhet för hårdhetens skull. Det handlar om att varje elev och lärare har rätt till en god arbetsmiljö och att varje elev ska få det stöd och den hjälp som behövs.
Dra in studiebidrag till den som hotar eller kränker. Ingen elev ska uppleva att de inte kan koncentrera sig på lektionerna eller känna sig rädda för att bli utsatta i korridorerna. För gymnasieelever som återkommande kränker eller hotar andra ska därför studiebidraget kunna dras in och vid allvarliga fall ska eleven kunna avskiljas från utbildningen.
Varje skola ska ha ett trygghetsteam. När ordningsstörningar och trygghetsfrågor hanteras snabbt och konsekvent minskar risken för att problemen upprepas. Trygghetsteamens uppgift är att – i nära samarbete med elever, lärare och föräldrar – förebygga, åtgärda och följa upp ordningsstörningar och trygghetsfrågor. Det kan t.ex. handla om att stötta lärare i situationer som påverkar studieron, exempelvis genom att fånga upp elever som behöver visas ut från klassrummet. På så sätt kan skolan bli mer förutsägbar och trygg, samtidigt som alla elever tidigt kan få rätt stöd.
Inför ordningsskolor i utanförskapsområden. I dag är studieron som sämst där den behövs som mest. Skolans regler ska efterlevas och den som inte följer dem ska mötas av direkta konsekvenser. Vi vill införa försöksverksamhet med särskilda ordningsskolor där lärare och skolpersonal har fullt mandat att agera mot ordningsproblem. Genom ordningsskolor i områden med integrationsproblem och låga skolresultat kan fler elever skapa sin egen frihet.
Länk till rapporten:
Från stök till studiero
Presskontakt:
Alexandra Örenmark
Pressekreterare hos Simona Mohamsson
076-117 29 48
alexandra.orenmark@