Se alla
Regeringen vill införa ett nytt betygssystem för att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg och betygsinflation – för Liberalerna är detta en stor vinst. 

Nytt likvärdigt betygssystem

Onsdag 29 april 2026

Regeringen vill införa ett nytt betygssystem för att öka likvärdigheten och motverka glädjebetyg och betygsinflation – för Liberalerna är detta en stor vinst. Syftet är att betygen bättre ska spegla elevernas faktiska kunskaper.

I betänkandet Ett likvärdigt betygssystem (SOU 2025:18) lämnades konkreta förslag på hur systemet kan förändras. Nu föreslår alltså regeringen medel för att Skolverket ska kunna påbörja arbetet med implementeringen.

Tydlig information om sina styrkor och utvecklingsområden

Under 2026 tillsätter regeringen således 24,9 miljoner kronor till Skolverket. Under 2027 och 2028 planerar regeringen även att tillsätta medel till Universitets- och högskolerådet för att förbereda antagning till högre utbildning enligt det nya betygssystemet.

En liberal utgångspunkt i reformen är att betygen ska ge eleverna tydlig information om sina styrkor och utvecklingsområden samt stärka kunskap och kompetens.

Här kan du läsa mer om reformen på regeringens hemsida

 

Pågående reformer i regering

  • Frågor och svar - nytt likvärdigt betygssystem

    Varför ändra nuvarande betygssystem? Målet är att betygen ska spegla elevernas faktiska kunskaper och prestationer.

    Vad är glädjebetyg och betygsinflation? Glädjebetyg innebär att elever får höga betyg utan att ha nått målen. Betygsinflation innebär att genomsnittsbetygen stiger utan att elevernas kunskaper ökar. Ett tydligare system gör betygen mer pålitliga.

    Hur ska betygssystemet förändras? Förslagen från betänkandet innebär tydligare kriterier, bättre stöd för lärare att sätta rättvisa betyg och större transparens mellan skolor.

    Hur påverkar reformen eleverna? Elever får mer rättvisa och tydliga betyg. Detta stärker deras möjligheter att välja vidare utbildning och planera sin framtid.

    Blir det mer byråkrati för skolor och lärare? Nej. Reformen syftar till att ge lärare verktyg som underlättar bedömningen och frigör tid för undervisning, istället för att skapa mer administration.

    Hur är reformen finansierad? Skolverket får 24,9 miljoner kronor 2026 för att påbörja arbetet. Under 2027 och 2028 tillförs medel till Universitets- och högskolerådet för att förbereda antagning till högre utbildning.

     

Föregående Nästa