Idag tog utbildningsminister Simona Mohamsson emot utredningen om en likvärdig förskola av god kvalitet. Alla barn ska få en bra utbildning, oavsett var de bor eller vilken förskola de går på. Förskolan ska ge alla barn möjlighet att nå utbildningens mål och skapa goda förutsättningar inför skolstarten.
Barns språkutveckling är avgörande för deras fortsatta lärande och möjligheter i livet. Barn som utvecklar goda kunskaper i svenska före skolstart har ofta lättare att lära sig läsa, skriva och ta till sig undervisningen i grundskolan. Men för barn som inte möter svenska regelbundet i hemmet kan förskolan ge fler tillfällen att höra, använda och utveckla språket.
Utredningen föreslår att alla barn ska genomgå en språkbedömning vid tre års ålder. Det ska bli tydligare i skollagen att förskolan har ett särskilt ansvar för att ge alla barn möjlighet att lära sig svenska. Dessutom ska personalen ha tillräckliga kunskaper i svenska.
Behov av obligatorisk språkförskola för vissa barn
Ett av utredningens uppdrag var att undersöka möjligheten att införa obligatorisk språkförskola för barn som bedöms ha behov av stöd i sin svenska språkutveckling. Utredaren menar att det finns utmaningar med ett sådant förslag. Liberalerna och regeringen bedömer dock att behovet och fördelarna överväger de nackdelar som utredaren lyfter.
En obligatorisk språkförskola skulle således:
- stärka barns svenska språkutveckling inför skolstarten, så att fler elever börjar skolan med likvärdiga förutsättningar
- ge alla barn bättre möjligheter att lyckas i skolan, oavsett bakgrund
- tidigt upptäcka barn som behöver extra stöd
- underlätta övergången till förskoleklass och grundskola
- minska risken för utanförskap längre fram i livet
En obligatorisk språkförskola är därför en viktig reform för att ge fler barn goda möjligheter att lyckas i skolan och bli en del av samhällets gemenskap.
Stora satsningar på förskolan
För att skapa en mer likvärdig förskola genomför regeringen flera satsningar. Regeringen har infört en reglering som sätter en lägsta nivå för hur mycket tid förskollärare ska få för planering och uppföljning av undervisningen. Dessutom satsar regeringen över 3 miljarder kronor under 2026 på att minska barngrupperna och öka personaltätheten i förskolan.
Barn som går i förskolan har bättre möjligheter att klara skolan senare i livet. Förskolan kan också bidra till att minska risken för utanförskap och kriminalitet. För att förbättra kvaliteten föreslår utredningen nationella gränser för barngruppernas storlek:
- För barn mellan 1 och 2 år föreslår utredningen högst 12 barn per grupp.
- För barn mellan 3 och 5 år föreslår utredningen högst 15 barn per grupp.
- I grupper med blandade åldrar ska högst 12 barn ingå.
Utredningen föreslår också tydligare krav på personaltäthet:
- För de yngsta barnen ska det finnas minst 1 anställd per 4 barn.
- För barn mellan 3 och 5 år föreslår utredningen minst 1 anställd per 5 barn.
Föreslår en utökning av allmän förskola från 15 till 25 timmar
Utredningen föreslår också åtgärder för att fler barn ska delta i förskolans verksamhet. En viktig del i detta är att utöka den avgiftsfria allmänna förskolan från dagens 15 timmar till 25 timmar per vecka för alla barn från tre års ålder.
Förskolan spelar en avgörande roll för barns framtid. Genom att stärka det svenska språket tidigt och säkerställa att alla barn får ta del av förskolans pedagogiska verksamhet kan vi ge fler barn bättre möjligheter att lyckas i skolan och delta fullt ut i samhället.
