Regeringen har beslutat om en reformering av lärarutbildningen för att bättre förbereda blivande lärare för arbetet i klassrummet. Detta en viktig del i att stärka kunskapen i skolan och höja kvaliteten i undervisningen. Med högre krav, mer relevant innehåll och bättre resurser ska fler lärare få rätt verktyg från början.
Dagens lärarutbildning trädde i kraft 2011. Sedan dess har både skolan och samhället förändrats. Samtidigt visar resultaten att många elever inte når kunskapsmålen, och en betydande andel har bristande läsförmåga.
Det finns också utmaningar med studiero och trygghet i klassrummen. Lärarutbildningen har dessutom i vissa delar varit för teoretisk och inte tillräckligt förankrad i lärarens vardag.
Skärpta antagningskrav för att bli lärare
En viktig del av reformen är skärpta antagningskrav. Antagningen till grundlärar- och ämneslärarutbildningen kommer kräva läst betyget C i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3. Förskollärarutbildningen kommer kräva minst betyget D.
Kraven börjar gälla inför hösten 2027.
Mer resurser och högre kvalitet
Regeringen ökar därför ersättningen till lärosätena, vilket stärker undervisningen och ger bättre stöd till varje student. Utbildningens innehåll kommer bli mer relevant för läraryrket.
Mer tid ska läggas på ämnesstudier och ämnesdidaktik, så att blivande lärare får djupare kunskaper i det de ska undervisa i.
Kognitionsvetenskap får också en tydligare roll. Det ger bättre förståelse för hur elever lär sig och hur undervisningen ska vara utformad för att stödja lärande.
Förändringarna i utbildningens innehåll träder i kraft 2028.
Läraren den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsutveckling
För oss liberaler är läraren den enskilt viktigaste faktorn för elevernas kunskapsutveckling. Därför är det avgörande att lärarutbildningen håller hög kvalitet och ger rätt förberedelser för yrket.
Status: Förordningsändringar beslutade av regeringen.