Vår politik

  • Skolstarten ska ske vid sex års ålder och förskoleklassen ska omvandlas till årskurs ett i en tioårig grundskola.
  • Betyg ska ges från och med årskurs fyra. Föräldrar och elever ska ha rätt till skriftliga omdömen redan från årskurs ett.
  • Kunskap i läsning, skrivning och räkning ska följas upp redan i årskurs ett så att de som behöver får hjälp tidigt. Elever som inte når målen ska ha rätt till speciallärare.
  • De nationella proven i årskurs tre och sex behövs för att säkerställa att alla elever lärt sig läsa, skriva och räkna.
You've been interrogated

Nyfiken på Liberalerna?

Lämna din e-postadress här, så berättar vi mer om hur du kan göra skillnad.

Eller klicka här för att bli medlem direkt

Kunskap öppnar dörrar

Liberalerna vill ha en skola där kunskapen står i fokus och alla elever ges förutsättningar att nå kunskapsmålen. Tidig uppföljning med bedömningsstöd, skriftliga omdömen, betyg och nationella prov är en förutsättning för en kunskapsskola där de som behöver får extra stöd och stimulans. Mindre klasser, fler speciallärare och tioårig grundskola är ytterligare satsningar vi vill göra de första skolåren.

Tidig uppföljning behövs för tidigt stöd

Tidig uppföljning av elevernas kunskaper är nödvändigt för att se vad de behöver för stöd och stimulans och för att sätta in tidiga insatser. Länge var det tabu att utvärdera elevernas kunskaper i skolan, men det har ändrats tack vare Liberalerna. Nu finns fler och tydliga mål för vad eleverna ska lära sig i årskurs tre, sex och nio och fler nationella prov i samma årskurser. Flera av de nationella proven i årskurs tre och sex kan dock komma att avvecklas av regeringen. Vi vill behålla dem.

FLer lärare och specialpedagoger

Svensk grundskola sätter in särskilt stöd relativt sent. För att höja kunskapsresultaten och likvärdigheten är det centralt att detta ändras och att elever som riskerar halka efter får stöd så tidigt som möjligt. Fler speciallärare och specialpedagoger bör anställas i lågstadiet och det specialpedagogiska arbetet måste utvecklas.

Prov och betyg ökar kunskapsfokus

Betygsskalan har numera fler steg och ansträngning premieras när det blir kortare avstånd mellan de olika betygsstegen. Betyg ges idag från och med årskurs sex. Vi vill ha betyg från årskurs fyra. Prov och betyg lyfter inte i sig resultaten, men det bidrar till att öka fokus på kunskap i skolan.

Flera fördelar med tidiga betyg

Svenska elever får sina första betyg sent jämfört med elever i andra länder. Vi menar att det finns många fördelar med betyg från årskurs fyra. Tidig uppföljning och information till föräldrar, elever, lärare och skola om hur det går är några. Lärarna måste ha bra kunskap om eleven för att kunna ge besked om vad som är elevens starka respektive svaga områden och vad denne bör jobba vidare med.

Betyg en gång om året i de lägre årskurserna

Betygen i fyran och femman ska ges en gång per läsår, istället för en gång per termin. Betygen bör också skickas hem till föräldrarna. I fyran och femman ska betyget F, som står för underkänt, istället uttryckas som att eleven ännu inte har nått kunskapskraven

Nationella prov och bedömningsstöd

De nationella prov från årskurs tre som vi införde och det obligatoriska bedömningsstödet i läsning, skrivning och räkning som vi vill ha i årskurs ett ger goda möjligheter att snabbt upptäcka inom vilka ämnen eleven bör få mer stöd. De nationella proven ska digitaliseras och rättas externt för att säkerställa likvärdighet och rättvisa betyg.

Tidigare skolstart

Vi vill att grundskolan ska vara tioårig och att starten sker vid sex års ålder genom att den frivilliga mellanformen förskoleklass görs obligatorisk och blir första året i ett fyraårigt lågstadium. Endast lågstadielärare ska vara behöriga att undervisa där. De förskollärare som arbetar i förskoleklassen idag ska ges möjlighet att vidareutbilda sig till lågstadielärare.