Vår politik

  • Det ska vara höga krav för att komma in i gymnasieskolan och ta examen
  • Extra ansträngning ska uppmuntras med meritpoäng
  • Yrkeseleverna ska inte tvingas läsa in högskolebehörighet, men det ska vara en möjlighet för alla
  • Gymnasieskolan ska vara ämnesutformad, inte kursutformad
  • Ett avslutande nationellt examensprov ska införas
No response

Nyfiken på Liberalerna?

Lämna din e-postadress här, så berättar vi mer om hur du kan göra skillnad.

Eller klicka här för att bli medlem direkt

En framgångsrik yrkeskarriär kräver gymnasieutbildning

En gymnasieskola av hög kvalitet, oavsett om den ger högskolebehörighet eller yrkesutbildning, ger alla elever en chans att utvecklas och öppnar nya vägar i livet. Dagens arbetsmarknad kräver med några få undantag minst en fullständig gymnasieutbildning. Att allt fler skaffar sig en god utbildning är viktig förutsättning för att Sverige ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft gentemot omvärlden.

Fler elever ska klara gymnasiet, utan sänkta krav

Allt färre grundskoleelever når gymnasiebehörighet och det förberedande introduktionsprogrammet på gymnasiet är rekordstort. Det visar att alltför många inte har de förkunskaper som krävs för att klara ett gymnasieprogram. Det behövs därför flera åtgärder för och se till att eleverna är väl förberedda för gymnasiet. Introduktionsprogrammet ska ersättas ett mer fokuserat preparandår och grundskolan ska få ett tydligare uppdrag och se till att eleverna har nått kunskapsmålen innan de lämnar grundskolan.

Meritpoäng för fördjupningskurser

För att belöna elever som väljer fördjupande kurser inom språk och matematik i gymnasiet, har s.k. meritpoäng införts vid antagningen till högskolan. Det har lett till att andelen elever som har läst högsta kursen i t. ex. engelska har nästan tredubblats på några år. Det systemet bör bibehållas.

Ingen ska tvingas läsa in högskolebehörighet

Många yrkesprogram ger bra förutsättningar för ett jobb direkt efter gymnasieskolan. De yrkesförberedande programmen ska inte automatiskt ge högskolebehörighet, men den som väljer att läsa ytterligare teoretiska ämnen ska ha möjlighet att få behörighet till högre studier. Förutom rätten att läsa nödvändiga teoretiska kurser för att få högskolebehörighet är det viktigt att det finns en generell rätt att senare läsa in både grundläggande och särskild behörighet till högskolan på Komvux.

Ämnesutformat gymnasium och examensprov

Gymnasieskolan bör förändras från dagens kursutformade skola till en ämnesutformad skola. När det kursutformade gymnasiet ersätts med ett ämnesutformat gymnasium blir det naturligt att ett samlat ämnesprov, ett nationellt examensprov, görs i årskurs 3 som en bekräftelse på den kunskap eleven har erhållit under sina gymnasiestudier. Prov bör finnas både på högskoleförberedande och yrkesförberedande program. För att få examen ska godkänt på gymnasieprovet krävas. Det ska finnas möjlighet att senare göra om ett prov eller delar av ett prov man fått underkänt i.

Utveckla yrkesutbildningen och lärlingsutbildningen

Lärlingssystemet bör omfatta fler hantverksyrken och Liberalerna vill ha en försöksverksamhet kring gymnasial lärlingsutbildning där branscher och arbetsgivare har ökat inflytande och ansvar, så kallade branschlärlingar. Liberalerna vill också införa en yrkesskola, en yrkesutbildning för vuxna på gymnasial nivå med ett stort inslag av arbetsplatsförlagt lärande. Utbildningen bör följa en modell i likhet med yrkeshögskolan och administreras av Myndigheten för yrkeshögskolan. Utbildningen bör rikta sig mot personer utan gymnasiekompetens, främst nyanlända, men kan även vara ett alternativ till gymnasieutbildning.

Ladda hem som PDF