Tillåt surrogatmoderskap
Fredag 1 augusti 2014
Erfarenheter från andra länder pekar på att det går att hitta former för att möjliggöra surrogatmoderskap under trygga former. Liberalerna tar nu ställning för att tillåta detta i Sverige, skriver Jan Björklund och Barbro Westerholm.
Surrogatmoderskap, eller värdmoderskap som det också kallas, kan förenklat beskrivas som att en kvinna är gravid med någon annans barn. Surrogatmamman tar alltså emot ett befruktat ägg genom provrörsbefruktning, och efter födseln tar de tilltänkta föräldrarna hand om barnet.
Surrogatmoderskap har säkert förekommit lika länge som assisterad befruktning – rent tekniskt är det ju ingen skillnad. Mycket tyder dock på att det blivit vanligare på senare år.
Det finns många situationer där surrogatmoderskap skulle kunna vara en möjlighet att bli förälder. Det kan handla om kvinnor som inte har en fungerande livmoder eller där livmodern tagits bort till exempel vid en canceroperation, eller om ofrivilligt barnlösa som inte kan få ett adoptivbarn. Frågan betyder lika mycket för både heterosexuella och samkönade par.
I dag är surrogatmoderskap tillåtet i tolv av EU:s medlemsländer, bland annat Storbritannien, Nederländerna och Belgien. I dessa länder har man alltså hittat modeller för att möjliggöra surrogatmoderskap under goda former. Det finns alla skäl att tro att vi kan göra det också i Sverige.
Samma slutsats har dragits av Statens medicinsk-etiska råd, som år 2013 presenterade sina resonemang i rapporten ”Assisterad befruktning – etiska aspekter”. Rådets majoritet anser att surrogatmoderskap under särskilda förutsättningar kan utgöra en etiskt godtagbar metod.
En viktig förutsättning är att surrogatmoderskap inte görs på kommersiella villkor. Ju mer pengar som är inblandade, desto större potentiell risk är det att en kvinna ställer upp som surrogatmamma för pengarnas skull.
På denna punkt invänder kanske vissa att det vore osannolikt att kvinnor skulle vilja bli gravida med andras barn om det inte fanns pengar med i bilden. Men sanningen är att detta förekommer. Ofta handlar det då om att en kvinna vill ställa upp för att hjälpa släktingar eller nära vänner.
Surrogatmoderskap är ingen enkel fråga. I ena vågskålen ligger längtan efter barn. I den andra ligger oron för att surrogatmamman exploateras eller att barnen far illa.
För Liberalerna finns det bara ett hållbart skäl emot en viss form av assisterad befruktning, nämligen att den är till fara för barnet eller kvinnan, eller innebär exploatering. Om det däremot skapas nya former för barn att komma till världen under former som är trygga för både barnet och surrogatmamman, så ska det välkomnas. De forskningsstudier som hittills gjorts pekar på att detta är möjligt.
Visst finns det surrogatmödraverksamheter som kan ifrågasättas. Men det är i sig inget argument för ett totalförbud. Det är snarare ett argument för reglering som garanterar surrogatmammans och barnets rättigheter.
En statlig utredning undersöker för närvarande frågan. Om utredningen kommer fram till att det går att skapa starka garantier för surrogatmoderns rättigheter och barnets bästa, så anser Liberalerna att surrogatmoderskap bör tillåtas i Sverige.
I en svensk lagstiftning bör det till exempel finnas tydliga regler om att både föräldrarnas och surrogatmammans situation ska utredas. Utredningen bör klart visa att surrogatmamman inte tar på sig uppdraget av ekonomiska skäl. Det är också viktigt med rådgivning och stöd under hela processen.
Erfarenheter som finns från andra länder pekar på att det går att hitta former för att möjliggöra surrogatmoderskap under trygga former. Detta gäller också EU-länder som liknar oss, och som har samma höga ambitioner som Sverige när det gäller barns rättigheter och skydd mot all form av exploatering av kvinnor.
Vi ser goda skäl att tro att också Sverige kan hitta en sådan modell. Världen mår bättre med fler efterlängtade barn. Därför säger Liberalerna ja till surrogatmoderskap.
Jan Björklund (FP), partiledare
Barbro Westerholm (FP), riksdagsledamot