Se alla

Barbro Westerholm

Riksdagsledamot

Kontaktuppgifter

Övriga uppdrag

Talesperson för årsrika och i HBTQ-frågor

Riksdagsledamot för Stockholms län

Arbetande ersättare i socialutskottet

”Jag har bland annat arbetat som läkare, professor och chef för Socialstyrelsen fram till min 65-årsdag. Men jag har aldrig sett mig själv som pensionär. Jag är Barbro Westerholm som är nyfiken på morgondagen och tänker fortsätta leva livet så länge jag vill och kan.”

Sociala Medier

  • Följ på: 

Hej!

Nu kommer uppföljningar av olika slag om pandemins effekter på samhället. Här en som berör hälso- och sjukvården och en om årsrika människors livskvalitet som känns viktiga att beakta för att vi ska göra rätt saker under kommande kriser och pandemier.

...Inspektionen för vård- och omsorgsanalys (IVO) har följt förändringarna som skett i befolkningens vårdkonsumtion till följd av pandemin under 2020. Pandemin innebar att vården behövde ställa om för att ta hand om ett snabbt ökat antal allvarligt sjuka i covid-19. Parallellt med det var det många i befolkningen som valde att inte söka vård för andra behov, trots att de skulle behövt det.

Av de enkätsvar IVO fått in framgår att nära 40 procent av befolkningen avstått från eller väntat länge med att söka vård. I stället har en del utövat egenvård. Skälet har för 77 procent av dem vara ovilja att belasta vården och 60 procent också rädsla att smittas av covid-19 under vårdbesöket. Drygt 15 procent av de svarande har angivit att vården antingen nekat, ställt in eller senarelagt besök. Var sjätte person anser att det under pandemin varit svårt att få kontakt med vården.

Drygt hälften av dem som av olika skäl inte fått vård bedömer att deras behov av sjukvårdens insatser kvarstår. Sju procent anger att deras hälsotillstånd försämrats på grund av vård som de antingen avstått från själva eller fått inställd på vårdens initiativ.

Under tiden har användningen av digitala vårdkontakter ökat samtidigt som riskgrupper och personer med långvariga hälsobesvär minskat sin vårdkonsumtion mest.

Det här leder IVO till en rad rekommendationer till regeringen och regionerna för att hantera behovet av framför allt det uppdämda behovet av operationer och samtidigt uppmana befolkningen att söka vård vid behov. De är dock av övergripande karaktär och ger ingen anvisning om hur det ska ske konkret ute i verkligheten. Inte heller hur man vid kommande krissituationer ska kunna förebygga att vårdskulden blir så omfattande som den är idag. Det är allvarligt att sju procent blivit sämre under pandemin och kanske inte längre är behandlingsbara.

Nu har nr 2/2021 av tidskriften Äldre i centrum kommit. Som vanligt är den innehållsrik och i det här numret återfinns flera studier över vad som hänt årsrika människor under pandemin. Den jag vill lyfta fram här står Johanna Gustavsson och Linda Beckman vid Karlstads universitet för. De har studerat årsrika personers förmåga att hantera en kris där de är extra utsatta, dvs den pågående pandemin. Här framgår att många känner irritation, ilska och frustration över att inte längre kunna påverka eller agera på samma sätt som tidigare genom de rekommendationer om isolering som utgått. Tre av fem angav att de tillbringade all sin tid hemma och hälften sa att de mådde dåligt av att vara isolerade. För två av fem ledde det till nedstämdhet och en av fem sa sig ha svårt att koncentrera sig och sova. Samtidigt berättade de hur de blivit tvungna att öka sin digitala kunskap och att det fanns en glädje i att kunna träffa barnbarn och sitta med virtuellt vid högtidsmiddagar. Att klara att handla på nätet uppfattades som roligt och det minskade samtidigt beroendet av andra.

En av de främsta lärdomarna av studien forskarna tog med sig var de årsrika personernas stora förmåga att ta saker med ro. Den livserfarenhet som en årsrik person har med sig underlättar deras hantering av vardagen och gäller antagligen också i andra pressade situationer. Att använda kraft och energi åt något man inte kan påverka är att slösa med tid.

Vi önskar naturligtvis alla att pandemin tar ett slut och det snart. Men den har det goda med sig att forskning, uppföljning och utvärderingar om årsrikas situation och vad som bör göras framöver har fått en skjuts som jag inte tror skulle ha kommit till stånd utan covid-19:s inträde i vår vardag.

Njut nu av den grönskande försommaren. I vår täppa växer det så det knakar, både blommor och det som kallas ogräs.

Hej!

Öppna jämförelser i socialtjänsten är en sammanställning av indikatorer som Socialstyrelsen tar fram i samverkan med SKR för att bidra till kvalitetsutveckling i socialtjänsten. Kommunerna ska kunna använda dem för utveckling av verksamheten och staten för nationell ...uppföljning och styrning. Riksrevisionen visar att de fyller ett behov hos såväl kommuner som staten men att de behöver kvalitetsutvecklas. Nyttan är begränsad i för hållande till antalet indikatorer som används och den tid inrapporteringen tar. Riksrevisionen rekommenderar Socialstyrelsen att göra en kritisk översyn av indikatorerna som används. Bara de som är till nytta för kommunerna och staten ska användas. Regeringen bör samtidigt ge Socialstyrelsen bättre möjligheter att inhämta och hantera individbaserad statistik och vidta åtgärder för att skapa ett mer sammanhållet system för den indikatorbaserade uppföljningen av socialstjänsten.

Det här är bra och nödvändigt. Sverige är en guldgruva för uppföljningar av kvaliteten i hälso- och sjukvården, socialtjänsten och omsorgerna genom tillgången till personnummer. Men det är integritetskänsliga informationskällor som används och då måste vi dels ställa höga krav på säkerheten, dels använda endast de data som är nödvändiga för att besvara de frågor vi har.

Covid-19 pandemin har fört det goda med sig att vården och omsorgerna för årsrika människor kommit i fokus. Utredning efter utredning tillsätts nu av regeringskansliet för att komma tillrätta med de problem som uppmärksammats långt innan pandemin, ja alltifrån Ädel-reformen infördes 1992. Det allvarligaste var då att kommunerna inte blev klara över hur stort ansvar de fick för sjukvård och omsorg och det visade sig tydligt när pandemin drabbade oss. Mer än en fjärdedel av svensk sjukvård är kommunal. Och med den medicinska utveckling vi ser med allt fler tillstånd som kan behandlas i hemmen och boendena och inte kräver sjukhusvård blir vårdtagarna i äldreomsorgen allt fler och allt sjukare. Nu kommer stöd till regionerna för att höja läkarkompetensen i vården och omsorgerna. Det handlar om bättre rutiner och riskbedömningar. Vi liberaler vill att kommunerna ska kunna anställa läkare i vården och omsorgerna samt att varje kommun ska ha en ansvarig chefläkare. Kanske utredningen om en äldreomsorgslag tar fram ett sådant förslag.

Socialstyrelsen får samtidigt i uppdrag att bedöma om vad som kan anses vara en god sjuksköterskemaning vid vård och omsorgsboenden andelen. Till det kommer olika satsningar på utbildning av sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och undersköterskor. Allt detta syftar till att bättre trygga grunden för hela äldreomsorgen. Att arbeta i den är en uppgift som kräver kunskap, kompetens och inte minst inlevelse i omsorgstagarnas situation.

Jag får många mail om olika frågor. Den här om tillgängligheten hos SJ för funktionsvarierade kände jag för att ta upp här. Det är från en kvinna som beskriver hur hon utomhus är helt beroende av sin promenadscooter. Hon skulle resa till Sollefteå från Stockholm men ”Hela folkets tåg/SJ ” hindrade henne från att åka med sin scooter. Det hjälpmedlet får man inte ta med sig. Då återstod för henne att köra själv med scootern till Stockholm. Det blev 76 mil på 16 dagar De flesta el-scootrar rullar max 4 – 5 mil mellan nattladdningarna och max 10 km/tim. Cykelfrämjandet och Reumatikerförbundet har reagerat mot detta. Själv har hon anhållit om ett möte hos statsrådet Thomas Eneroth om möjligheten att förändra uppdraget till tåget så att hon kan få ta med sig sitt hjälpmedel. Hon har också vänt sig till riksdagens partier med fråga om vad vi kan tänka sig att göra. Det jag gör är att skriva om frågan här och beroende på vad besöket hos Thomas Eneroth ger gå vidare med den.

Idag är första dagen på försommaren. Njut av den och de kommande dagarna.

Med vänliga hälsningar

Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala seniorer.

Hej!

Det väckte stor uppmärksamhet när M, KD, SD och L för två veckor sedan la fram ett gemensamt förslag för att förändra den svenska integrationspolitiken. Det byggde på förslag från L. Det är i skrivande stund oklart om det kan förverkligas. Just nu är det L:s krav på ...förbud mot kusinäktenskap som ger rubriker. Tyvärr är opinionssiffrorna fortfarande låga. Vi får hoppas att de kommande kampanjerna inom olika områden kommer att öka intresset för L. Här måste vi alla hjälpas åt för att åstadkomma en vändning. Liberalismen behövs, inte minst i tider som dessa.

Det jag möter i min vardag är önskemål från olika håll att höra om utredningen om fast omsorgskontakt med undersköterskekompetens i hemtjänsten. Den är remissbehandlad och proposition bereds nu i regeringskansliet som förhoppningsvis kommer på riksdagens bord efter sommaren. Jag vill då påminna om det jag skrivit i tidigare brev, att man kan införa fast omsorgskontakt i enlighet med utredningens förslag utan lagstiftning. Det underlättas också av att skyddad yrkestitel för undersköterskor och därmed krav på utbildningens innehåll nu bereds i riksdagen för beslut före sommaren.

Andra områden som är på dagordningen utifrån min utsiktspunkt är ålderismen med dess konsekvens åldersdiskrimineringen. Jag har fått förmånen och utmaningen att leda två WHO-seminarier digitalt om just denna fråga. Det är främst diskrimineringen inom arbetslivet, hälso- och sjukvården och lagstiftningen som lyfts fram. Seminarierna, som sänts globalt, kommer att fortsätta till hösten.

Liberala seniorer har väckt en rad motioner till landsmötet. Frågor som tagits upp är ålderism och åldersdiskriminering i lagstiftning, hälso- och sjukvård, arbetsliv och årsrikas representation och möjligheter till påverkan inom politiken. Bland övriga frågor återfinns kvalitets- och kompetenshöjande insatser inom hälso- och sjukvården och omsorgerna samt det forskningsbehov som finns inom äldreområdet.

Vi i Liberalerna har sedan många år tillbaka arbetat för att människor med sällsynta diagnoser ska få tillgång till diagnostik, behandling, rehabilitering och vård efter behov och inte minst att det satsas på forskning om hur de kan få hjälp för sina funktionsvariationer. Vi har i det sammanhanget varit kritiska mot myndigheters och regioners syn på vad man efter hälsoekonomiska bedömningar vill satsa på. Vi har sett att läkemedel, som av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA godkänts för behandling, används i grannländerna och många övriga EU-länder men bedömts för dyra i förhållande till sin effekt för att tillhandahållas med subvention i Sverige. Detta har varit tungt att böra för patienterna men också för deras nära anhöriga. Frågan har ställts: Är jag, är vår son eller dotter, är vår bror eller syster, inte värd att satsa på, inte minst när det gällt en dödligt förlöpande sjukdom.

Nu har Riksrevisionen kommit med en granskningsrapport Mesta möjliga hälsa för skattepengarna – statens subventionering av läkemedel (RIR 2021:14). Den är utifrån min politiska utsiktspunkt bland de viktigaste av granskningsrapporterna som kommit under senare år.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att regeringen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kan göra mer för att få ut mesta möjliga hälsa för de skattepengar som det offentliga satsar på läkemedel: Cirka 34,3 miljarder kronor, inklusive patientavgifter år 2020.

RRV konstaterar att det är svårt för TLV att ta in vissa typer av nya läkemedel i förmånerna med det kriterium för rimlig kostnad som gäller för prissättning idag. Det rör särskilt läkemedel vid svåra sällsynta tillstånd där behandlingen ska pågå livet ut. De läkemedlen har ofta ett högt pris, en del har god behandlingseffekt medan andra ibland en mer osäker sådan.

RRV konstaterar vidare att uppföljning av beslut om läkemedelssubventioner generellt sett är ett eftersatt område i TLV:s verksamhet. TLV behöver i sin kommunikation tydliggöra vilka samhällsekonomiska kostnader som ligger till grund för TLV:s subventionsbeslut. Principerna för hur myndigheten bedömer en sjukdoms svårighetsgrad behöver tydliggöras så att risken för omotiverade skillnader i TLV:s förmånsbeslut undanröjs.

RRV:s rekommendationer riktar sig både till regeringen och TLV. Nya överläggningar bör initieras mellan staten, industrin och regionerna för att nå överenskommelser med ömsesidiga åtaganden som kan ligga till grund för författningsändringar. Fokus bör läggas på hur grunder för prissättning och subventionering av olika typer av läkemedel i olika faser kan utvecklas samt hur staten kan underlätta och ge incitament för regionerna att tydligare styra förskrivningen mot de mest prisvärda läkemedlen inom förmånens begränsningar.

Jag anser att det nu är hög tid att denna långkörare inom läkemedelsområdet får en lösning. Man ska inte som patient med dödligt förlöpande sjukdom behöva känna att samhället inte har råd att bekosta behandling. Här har staten, regionerna och industrin ett gemensamt ansvar för att lösa den knuten.

Till sist vill jag tillägga att också förskrivare också har ett ansvar. Fortfarande förskrivs läkemedel, inte minst till årsrika patienter, som inte gör den nytta de borde göra. Det pågår både överförskrivning och underbehandling med läkemedel. Det kostar inte bara lidande för patienterna utan också pengar. Det är pengar som skulle kunna läggas på de nya dyra läkemedlen.

Med vänliga hälsningar

Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala seniorer.

Den nya kostchefen i Gislaved bestämde att läsk på äldreboende bara skulle serveras på helger och storhelger. Då donerade en privatperson där 480 liter läsk och skänkte till de boende. Nu har kommunen konfiskerat läsken. Skälet var att läsken som var förpackad i stora osprättade ...förpackningar skulle kunna vara kontaminerad. Nu vet man inte vad man ska göra med den och skriver samtidigt att man ska se över detta med gåvor till de boende.

Själv undrar jag hur man gör med gåvor som tårtor, chokladaskar mm som inte sällan ges till personalen. Var finns förståelsen för vad som kan skapa guldkant i tillvaron när man har begränsad tid kvar att leva.

Image for shared link
Kommunen: Läsken till äldreboendet stoppades för att den kan vara ”förorenad”

När Kim Lindström från Eksjö gav 480 liter läsk till äldreboendet i Gislaved kördes det bort av kommunen. På kommuns hemsida kommer en...

www.expressen.se

I USA sjösätter nu president Joe Biden ett omfattande reformprogram för framtiden. Han är 78 år. I Sverige är det nästintill otänkbart.

Synen på ålder är fortfarande djupt fördomsfull. Ålderism måste bekämpas. Det är dags att förändra synen på äldre. Vi måste göra ...mer för att skydda äldre från det dödliga viruset, men också bli bättre på att ta tillvara äldres kompetens och säkerställa en värdig äldreomsorg.

Jag skriver tillsammans med Nyamko Sabuni. Läs gärna hela debattartikeln här: https://www.senioren.se/asikter/tyck/hoj-gransen-for-arbete-till-71-ar-for-den-som-vill-och-kan/

Hej!

Hoppas ni alla haft en bra påsk och tid att begrunda utfallet av partirådet. Nu får opinionssiffrorna visa vad väljarna tycker. Jag möter en del som nu lämnar partiet men vet samtidigt inte hur många som lämnade efter januariavtalet och nu återkommer.

Det jag vill ...ta upp här är först att region Norrbotten tagit ett välkommet beslut att höja övre gränsen för avgiftsfri mammografi från 74 till 80 år. Det är ju så galet att vi i Sverige stannar erbjudandet om hälsoundersökning med mammografi vid 74 för att man inte inbegripit kvinnor över 75 i de studier som utförts om värdet av undersökningen. Tidig upptäckt av bröstcancer genom mammografi har visat sig minska dödligheten med 41 procent enligt de senaste siffrorna. Den höga förekomsten av bröstcancer i åldersgruppen 70 – 79 år och med statistiskt sett åtskilliga år kvar att leva borde väl motivera alla regioner till den höjning som Norrbotten så klokt nu beslutat om.

Det andra jag vill ta upp, för vilken gång i ordningen vet jag inte, är kampen mot ålderismen. Världshälsoorganisationen (WHO ) började den 2002 i samband med FN:s andra stora världshälsokonferens om åldrande. WHO fortsatte sedan med en världsomfattande kampanj 2016 som vi inte sett något av i Sverige. Jag tog upp frågan i en frågestund i riksdagen men fick inget svar av ansvarig minister om varför. WHO fortsätter nu sitt kampanjande.

Dagens kampanj bygger på en rapport som WHO i samarbete med andra mänskliga rättighetsorganisationer tagit fram och presenterade 18 mars 2021. Den har rubriken The UN Global report on ageism. Den tar upp tre strategier att arbeta genom: politik och lagstiftning, kunskapsförmedling och utbildning samt generationsöverskridande aktiviteter.

WHO konstaterar att ålderismen blivit så skrämmande tydlig i samband med covid-19 pandemin. Kronologisk ålder har blivit ett kriterium för hur man behandlar årsrika och yngre personer i sociala medier och andra sammanhang. Man ser dem som kollektiv, inte som individer olika varandra. Ålder har använts för beslut om till tillgång till sjukvård, livräddande behandlingar och fysisk isolering. Ålderismen slår också hårt på människors möjligheter till arbete upp i högre åldrar samt tillgång till varor och tjänster.

I rapporten återges en studie över 83 034 människor i 57 länder som visade att hälften av de tillfrågade visade måttliga eller uttalade ålderistiska attityder dels gentemot unga människor, dels gentemot människor som kommit upp i åren.

Ålderismen resulterar i ökade kostnader inte minst i hälso- och sjukvården genom den ökade sjuklighet den för med sig. WHO uppskattar bl.a. att 6,3 miljoner människor lider av depression på grund av den ålderism de möter. I USA beräknas ålderismen kosta sjukvården 63 miljarder US dollar om året för de sjukdomar som är mest kostnadskrävande.

WHO:s signal till medlemsstaterna är att ålderismen måste bekämpas, nedbringas. Politiker, beslutsfattare, forskare, civilsamhällets organisationer, den privata sektorn och allmänheten, alla måste bidra till att ålderism inte leder till diskriminering av människor inom samhällets alla sektorer.

Att bekämpa ålderismen är också den fråga som står högst upp på min lista över vad jag vill driva fram till valet och sedan från andra plattformar. Jag hoppas ni som läser detta reagerar och agerar när ni ser fördomsfullt beteende gentemot både unga och årsrika människor på grund av deras kronologiska ålder.

Med vänliga hälsningar,
Barbro Westerholm
Ordförande
Nätverket Liberala Seniorer

  • 5 juni 2020

    Ny inriktning för en trygg äldreomsorg

    Oavsett var i landet du bor ska varje medborgare veta att där finns en äldreomsorg präglad av trygghet, integritet och värdighet. Liberalerna presenterar idag…

Våra politiker

Här hittar du information om Liberalernas politiker